quote.

Lev som att du dör imorgon,
lär som att du ska leva för evigt.


-Mahatma Gandhi






Det försöker jag verkligen göra, väntar fortfarande på svar om Csn tillåter detta.
Utan Csn kan jag varken leva (mat, hyra osv) eller lära.
Så allt ligger i en organisations händer, känns himla bra... inte egentligen.
De beslut dom fattar är avgörande för många, många människor.
Ska de kunna bli vad de vill utan att gå under på kuppen?
Ska människor kunna försörja sina barn och sig själva?
Så mycket ligger i dessa 1000 anställdas händeroch reglerna de följer.
Jag hoppas att de kan rädda min framtid lite mer, håll tummarna för en till termin med studiebidrag.
Annars vet jag inte hur jag ska lösa vardagen..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0