note

Jag vet inte hur jag ska hantera detta och helt ärligt har jag aldrig varit ställd framför något sådant förut. Inte på samma sätt. En gång har jag fått ett liknande besked fast där var nästan allt positivt.
Nu är det inte så positiv ur någon aspekt.
Ibland så räcker det med en tanke, en indikation så kommer tårarna.
Att ha fått den här informationen är både bra och jobbigt på samma gång. Känns bra att veta, känns dåligt att veta.
Känns framför allt jobbigt att veta. Jag hoppas att det går bra, men är förberedd på det värsta.

Jag ska berätta för alla tids nog, så att ni kan ha överseende med varför jag är ur fas, varför jag är helt blank i hjärnan, varför jag inte vet vart jag ska ta vägen. Varför jag inte kan koncentrera mig. Gosh, vart vänder jag mig?

HUR ska jag hantera det här?
Vad är det som händer?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0