förhållandet för oss.

Idag har jag trots brist på engagemang lyckats städa och fixat som jag tidigare nämnde.
Det roliga i det hela var att jag trots att jag gjorde detta och lyckades utomordentligt och t.o.m hann få lite tid till mig själv och min hungriga mage ändå kände mig mer vuxen när jag under kvällen lyckades baka min första kladdkaka som jag även gav en bit av till mamma som skulle på middag hos en väninna.
Det kändes så vuxet att ge min mamma en kakbit i en burk när hon åkte härifrån. Har väl alltid varit tvärtom.
Äntligen, äntligen. Det låter nog löjligt, men den lilla handlingen fick mig att verkligen känna mig vuxen.
Att jag har barn får mig inte med automatik att känna mig vuxen alla dagar. Men att få ge bort en kaka efter att mamma hjälpt mig med några kartonger upp på vinden, det var en bragd i sig.

Imorgon, cirka 13.00 får jag fint besök från det Wasellska residentet. Det är nämligen så att min far med familj ska introduceras för min lägenhet för första gången. Det känns både roligt och vemodigt.
Nog för att jag inte tror att han kommer att hata den men hans tycke betyder en del för mig. Jag är väl som alla andra barn som levt i en familj där man inte sagt "jag älskar dig" för jämnan och behöver bekräftelse på att föräldrarna är stolt, antar jag. Det är bara ett antagande, en fundering.
Jag vet att sovrummet och vardagsrummet kommer att gå hem mest, som hos alla.
Kanske barnen tycker om Sophies rum och hallen, de som har barnasinnet väl behållet.

Det betyder mycket när min pappa säger saker, det känns i hela hjärtat. Det är som magi för öronen. Allt har väl inte alltid varit frid och fröjd, det fanns trots allt en anledning till att jag tog mitt pick och pack och flyttade till mamma när jag var yngre. Det var förvisso inte min pappas fel fullt ut. Men en sak står klar och säker; han var min idol bra länge.

Jag vet inte vad det är med pappor och döttrar, men det är något speciellt.
Därför ska det bli riktigt roligt att de kommer och hälsar på och inspekterar allt jag gjort på riktigt.
Ser att jag kan klara mig själv.



Imorgon är dagen, japp, japp.
Ses här trevligt och inbjudet folk!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0