whisper

People always told me be careful of what you do.


And mother always told me be careful of who you


love.


Please dont go around breaking young girls hearts.

 

 

Idag har jag varit sådär härligt varm, exakt hela dagen och jag kan inte skilja på om det är bakisvärme eller något annat. Men det är rätt konstigt och jag är rätt glad. Men vet ingenting och det är lite spännande att inte veta någonting, för en gångsskull.

För jag lovade mig själv där för ett tag sedan att aldrig, aldrig vara med någon som inte behandlar mig rätt. Tänker aldrig mer känna en enda känsla av tvivel till att vara den viktigaste.

Och jag vill veta hur det känns, jag är inte säker på om jag vet. Det kanske är det som är så omtumlande just nu. Vad som händer nu spelar egentligen ingen roll, för det har hur som helst smickrat mig något oerhört.

It hits you when least expected. Verkligen.

Jag vet att jag tidigare nämnt att jag känner pirr bara av tanken att ha någon att tycka om... Nu utsöndrar min kropp så mycket så jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Det gör mig pigg och trött på samma gång. Hungrig och inte alls på samma gång. Jag kan knappt läsa kroppens signaler. Det här är inget jag lättfärdigt slår bort. Inget jag kommer att kasera. Absolut ingenting som jag kommer att kasta mig själv in i. Jag är viktigast nu och Sophie är en aspekt. Men där är det verkligen ingen fara på taket nu känns det som. Verkligen inte.

 

Jag vägrar främst av allt vara blind. Aldrig mer blind. Ska titta åt alla håll jag kan, samtidigt.

Ha ögonen öppna och uppmärksamma varningssignaler som jag förut missade.

 

 

 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0