kicked around.

Många undrar hur jag kan hålla humöret på en hög nivå hela tiden, trots alla motgångar, trots alla vägar i livet som jag inte räknat med. Trots att andra har styrt mitt liv och bestämt åt mig, trots att jag stundvid inte var en egen person. Utan en pjäs i ett ensvälde. Nå, det finns alltid, alltid någon som har det värre och jag väljer, aktivt att inte låta mig dras ner. Jag gör valet att inte tycka synd om mig själv.
Istället tar jag allt, packar ner det i en liten resväska som jag förvarar i garderoben (bildligt) och tar fram, när jag känner att jag behöver dra nytta av just den livserfarnheten som jag vet finns där i väskan.

Jag påstår inte att jag har det bättre eller värre än någon annan, men jag gör något positivt av allt och blickar framåt trots motgångar och ibland så önskar jag att livet kunde gå min väg, men en sak som jag har lärt mig, om och om igen är att inte har förväntningar på något jag ger mig in i.

Sen slår jag på lite bra jävla musik och hoppar runt i lägenheten.


S - jag tänker verkligen på dig, kan inte föreställa mig.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0