mentalt

Imorgon ska jag börja springa igen, äntligen få känna den härliga asfalten under skorna. En sådan underbar känsla. Jag springer egentligen bara för att rensa hjärnan lite, få ur lite ilska och frustration ur systemet. Jag önskar fortfarande innerligt att jag hade någon beachvolley partner i år. Men jag antar att jag får dra ihop ett gäng kompisar och bara lira lite på skoj! För ack vad jag saknar det, helt ofantligt mycket.

Nu ska jag och Sophie som sagt gå ut och gå lite, men först lite lek på gården tror jag bestämt! åh vad oerhört mycket jag älskar min lilla tjej. Jag vill så jätte gärna förklara det för henne. Kommer nog publicera väldigt många dikter som jag skrivit i hennes ära här i bloggen, i ett försök att förklara hur mycket hon betyder för mig. Min älskade lilla prinsessa!


Tänk att du växt och frodats i mig?
Att du är skapad av mig och ur mig.
Av mitt kött och av mitt blod,
Av min näring och av min kärlek.
Tänk att du växt under mitt hjärta
Och i det.
Jag väntade visst hundra år på att få
Känna din varma hud och
Höra din sköna stämma.
Tänk att du varit så nära, men så långt borta.
Du fanns i mig och nu håller jag din hand.
Tänk att du växt och frodats av mig.
Av min närhet och kärlek.
Tänk att du växt under mitt hjärta
Och alltid i det!

©Sveaalexandra






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0