jisses

Min dotter springer just nu omkring i mina klackskor och med sin dockvagn.

Nej vadå?

Jag har INTE medvetet gjort henne till en tjej-tjej.


Nu har hon förövrigt hittat sin strumpa så vi ska gå ut och gå nu!


Jag undrar vart livet är påväg egentligen. Det kan vara svårt att säga. Jag önskar att Du var här nu. Jag saknar din öppenhet, jag saknar chips och film. Jag saknar när du försiktigt och oskyldigt stryker min hand lätt. Det är en sådan bekräftelse jag vill ha och behöver. GAH HJÄLP MIG! jag vet varken ut eller in just nu och det gör mig så oerhörd frustrerad, vad ska man behöva göra för att få veta vart man ska ta vägen i livet? Vilken väg ska jag välja? vad ska jag göra? vart ska jag ta vägen? jisses.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0