<3

Hej bby girl!

Det var jätte längesedan jag skrev till dig och jag får super dålgit samvete.

Visste du förresten att du lystrar till "baby girl", det tycker jag är gulligt.

Det är förövrigt väldigt fascinerande hur oerhört fort du gör framsteg och lär dig nya ord och saker, varenda dag är ett enda stort äventyr och det gör mig hänförd.
Du hänför mig, varje dag och det är bra, jätte bra, speciellt eftersom jag nu för tiden träffar dig nästintill varje dag.
Jag borde inte sitta och skriva det här till dig nu, för jag är på tok för trött, klockan är nämligen 4 på morgonen och jag har inte kunnat somna. Tiden bara springer iväg, lika snabbt som tiden med dig har sprungit bort. Det är sorgligt att tiden inte kommer tillbaka, varje dag passerar, blir förbrukad. Vi kunde gjort varenda lilla dag bättre även om jag vet att vi gjort allt jätte fint för dig. Men trots det känns det såklart som om vi kudne gjort allt mer fulländat.

Just idag saknar jag dig väldigt mycket , det är som om jag inte sett dig på jätte länge, men jag såg dig senast imorse. Åh kära barn, jag lever för dig, varje andetag tar jag för dig och det finns ingenting viktigare, ingenting jag prioriterar före dig. Du är alltid det viktigaste i mitt liv. Oavsett vad som händer.
Jag vet att jag säger det ofta och visst finns det en risk att jag tjatar ut det, att jag säger det så ofta att du slutar att lyssna? Men det är väl en risk jag får ta, för jag säger det hellre ofta än låter dig bli ett barn som helgar den dagen de får höra det av sina föräldrar, om den ens kommer och jag önskar att du inte slutar berätta för mig hur mycket du älskar dig. För jag vill inte bli den förälder som helgar dagen du säger det.
Och jag ska spara dina små ärliga ord i mitt hjärta tills den dagen du entrar tonåren, de orden blir det nog färre av under just den perioden. Men jag ska säga dom till dig. Så fort jag får chansen.





may you find some comfort here

So tired of the straight line
and everywhere you turn
there's vultures and thieves at your back
the storm keeps on twisting
you keep on building the lies
that you make up for all that you lack
it don't make no difference
escaping one last time
it's easier to believe
in this sweet madness oh
this glorious sadness that brings me to my knees


Jag antar att det är något av det jag vill ge dig, trygghet och tröst. Ge dig stöd och visa hur världen fungerar, på både gott och ont. Det är nog lite det föräldrarollen handlar om, att finnas där, vad det än är som händer i barnets liv och jag lovar att inte släppa din hand. Vi står starka igenom allt. Jag har inget mer att säga för tillfället, ska nog prova att soav litet. Jag vill hålla din hand imorgon, hoppas innerligt att jag får det. bby girl  <3

"Pappa, Hallå? Hallå, Pappa?
" <3



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0