Student 09

  •   1 juni  kl. 18.30 Brännbollsturnering Smitingen
  •   3 juni  kl. 13.00 Monumenttävling
  •   5 juni  kl. 13.00 Sjöslaget
  •   8 juni  kl. 11.45 Studentlunch
  •   8 juni  kl. 14.30 Danstävlingen
  •   9 juni  kl. 19.00 — 02.00 Balen
  • 10 juni  Heldag Vårkalaset
  • 11 juni Studenten kl.11.00 - Domkyrkan, kl.13.00 -Trappan
Sådär ser kommande 11 dagar ut. LYCKA





Jag och Frenja, en väldigt fin och snäll hund


tacktal...

Jag tänkte bara säga några ord till Björn, ingen har gjort mitt liv mer värt att leva än vad du har. Du har förgyllt det så mycket så att du aldrig kan förstå. Jag kommer alltid att ha dig i mitt minne, varje gång jag ser mig själv så kommer jag att se dig. Du må vara hårig och allmänt sliten, men det du gjort har tagit ut sin rätt. Men en sak ska du veta.. du har gett mig mitt liv tillbaka! Ingen annan individ har någonsin fått mig att le på det viset du fått mig att göra, ingen har gett mig tårar i ögonen av orden: Nu är vi klara. och vem kunde ge mig mer självkänsla än vad du gjorde? Vem har offrat så mycket av sin egen tid för att göra mig nöjd? Vem åsamkade mig mer smärta än du gjorde? En del av mig tycker att det är skönt att våran tid har tagit slut, men jag kommer att sakna dig något fruktansvärt och som jag sa; Jag kommer ALDRIG, aldrig glömma vad du gjort för mig, vad du åstadkommit i mitt liv!

Jag ger all min tacksamhet åt Björn Ödman, övertandläkare. <3
Nu mera pensionär, det var en ÄRA att vara din sista patient!

"förvänta dig inget hollywoodleende" - Björn... du gav mig MER än det.
Jag gråter ibland när jag ser mig själv le, SÅ underbart känns det.

-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-



El milfo

Alla ni som trodde att jag skulle vara en dålig mamma under min student... HAH fan vad ni har fel!
På mösspåtagningen hämtade jag snällt min dotter på dagis halv 4 och var med henne till kl 18 då jag förvisso begav mig till klassfesten, idag har jag hämtat henne igen kl 14 och haft henne hela dagen, sitter nu här och har precis slingat Emelies utväxt, måste tillägga att jag är fan en expert. Förövrigt så har hon gått nu så jag är ännu en gång ensam. Men det känns helt okej, jag sitter ändå här och beundrar mitt vackra leende och känner mig nöjd över tillvaron. Imorgon blir det marknad med min sötnos och emelie med familj varpå jag ska på middag på el donken med mamma vid 5 tiden, då ska hon även ta Sophie sen (sophie ser väldigt mycket fram emot "mommo å Jade" ) sen kanske jag hinner med en solning innan jag ska hem och byta om för en härlig student utekväll. Nästa vecka är det Pappa vecka och då kan jag säga att det blir en del drickning, det är studenten en gång och jag vet att Sophie har det bra hos pappa som vanligt och tänker inte ha dåligt samvete över att jag kommer att ha roligt nu de sista två veckorna. jag ska stolt gå runt i min mössa och min tröja som mina klassisar valt texten "MILF" på bak och visa upp att man KAN bara man VILL... även vi som ha barn. Jag tror jag talar för alla föräldrar som blivit konfronterade med argument såsom; Om man har barn kan man inte göra vad man vill, de kan bara vara ett hinder osv när jag säger att MAN KAN OM MAN VILL, och jag ville och jag kunde. så GRATTIS till mig och mitt nya leende.



Avslutningsvis: FÖR JAG SKA TA STUDENTEN! FÖR JAG SKA TA STUDENTEN! FÖR JAG SKA TA STUDEEEEENTEEEN! FYFAN VAD JAG ÄR BRA!

El Greco: FÖRSTA FYLLAN
Sofie: BENLÖS
Alex: man får erkänna vem som är finast
Henke: Jag tror att Alex har någon annan på G tyvärr..
Pernilla: Inga bortförklaringar...
Cissi: KOM I FUCKING TID, "Är jag i tid?"
(för bilder på mösspåtagning hänvisar jag till: Madde )


Fick kommentaren: Det är bara du som kommer undan med "idkat samlag" - tack


!!

Tjohopp! jag sitter här och funderar på kläder inför kvällens klassmiddag och studentfest, vi får se vad det blir. Sophie sitter på golvet bredvid mig och leker med sin bondgård och längtar efter att få komma till mormor ikväll, det tycker hon ska bli himla roligt, så även mormor givetvis!
Till alla studenter - vi ses på gennys ikväll!

Till er andra... VAR FAN ÄR MÖSSAN?




Det går ju f.ö INTE att inte observera mitt vackra leende!



sjung om studentens...

Tänker bara varna att det finns en risk att det blir lite skrivet kommande 2 veckor!

Förövrigt: MÖSSAN ÄR PÅ TJA LA LA LA LA!

Stadsparken var sjukt rolig idag!





uttagning av tandställning, sen frihet... eller?

Allt var bra, förväntansfull satt jag i väntrummet och vart mer och mer otålig för varje namn de ropade upp som inte var mitt. Men även min tur kom och det var min tur att lägga mig på stolen, de påbörjade operation borttagning av tandställningen och det kändes så oerhört konstigt, tomt och en aning slemmigt. Men det var med ett stort leende jag gick ut till väntrummet där min mor väntade för att gå en sväng på Sundsvalls gator, som f.ö var fyllda med lyckliga studenter! Kände att det verkligen saknades något på mitt huvud då. Hur som haver så var det beök igen kl 15 för att sätta fast tråden bakom tänderna i underkäken och för att få skenan och instruktionerna kring den. Lite mindre glad gick jag därifrån med en smärta liknande den som var när man satt in ställningen. Vi påbörjar resan hemåt, vi befinner oss i Timrå när min telefon ringer och min tandläkare beordrar mig att vända och komma tillbaka för att övertandläkaren hade glömt att "kolla en sak".
    Jag sätter mig ännu en gång på stolen och övertandläkaren kommer och börjar rita på ett papper, spontant tänker jag att "var det detta jag vände för?". När den stora vändningen kommer. Det är så att tänderna sitter fast med små trådar mellan käken och själva tanden, desssa roterar och anpassar sig efter tanden, men det finns även sådana trådar i tandköttet, dessa däremot anpassar sig inte och eftersom mina tänder var vinklade i 80 grader innan så kommer mitt tandkött med 80% sannorlighet vrida tillbaka tänderna även om jag använder skenan som jag ska. Detta vill vi såklart undvika, så karln ville göra ett "simpelt" litet ingrepp och KAPA dessa trådar i mitt tandkött, jag känner att risken för att jag ska se ut so men krokodil igen är alldeles för påtagligt stor för att risken är värd att ta, så givetvis går jag med på detta.
    Operationen är ett faktum. Då till det näst värsta, han tar fram en spruta och ber mig luta mig tillbaka för bedövning, jag känner paniken smyga sig på, jag får handsvett och tårögd men klarar mig igenom processen oskadd om än chockad.
Efter en fem minuters väntan kommer han tillbaka och trycker in deras petgrej i tandköttet och utbrister "jag är och trycker på ditt skelett nu". varpå han påbörjade sitt skärande, med sin lilla kniv för att kapa de små trådarna i mitt stackars tandkött, så nu i efterhand var detta bra, men just då var det ett helvete och jag grät av chocken när jag gick till bilen där mamma väntade. Skenan var fylld med blod och mamma vart nog lite skärrad hon med.
så nu förutom den smärta som kommer med skenan sitter jag här med smärtan efter operationen...



Jag är ful, tandköttet är fortf blodigt och svullet efter operationen och jag orkar inte.
Så varsågod: EN FUL BILD PÅ MIG och mina vackra men blodiga tänder ,P


bby girl




Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag


Och som E sa: Om jag skrivit låten skulle jag tillägna den alla barn i världen


Tisdags (Rock) Ballad!

Jag är en sån där person, som så många andra som verkligen älskar rockballader och även om jag har jätte svårt att välja bland alla så tänker jag inte ge upp mina försök. Idag ska ni få en helt underbart underbar ballad av mig. Vi kanske får ta och kalla det "Tisdags (Rock) Ballad" hädanefter, om jag lyckas uppehålla något sådant, men det är väll lika bra att försöka, annars får ni skriva och klaga om jag glömmer bort.

Följande låt ger mig rysningar, den är ur alla aspekter en helt sanslöst underbar låt som jag håller väldigt kär. Den är även rätt välkänd även hos er som inte annars lyssnar på rock, varför? Jo för att den även är soundtrack till en av de sorligaste filmerna jag sett: Armageddon, för er som lyckats vara så misslyckade att ni missat den filmer säger jag bara: SE DEN och det EL PRONTO. Bandet vi talar om är förövrigt bandet med den storkäftade karln, en karl som man många gånger undrat hur det skulle vara att kyssa (bara för storlekens skull givetvis), denna man är även far till en av de vackraste kvinnor jag någonsin sett, en fantastiskt skådespelerska: Liv Tyler. För er som inte kommit på bandet nu... ja jag vet inte vad mer jag ska säga än, varsågoda: Aerosmith!



Helt förbannat amazing! (tar bort en och annan refräng eftersom det tar sådan plats, ville bara exemplifiera hur otroligt fin låten är genom att publicera lite text också. Gosh, jag dör.


I could stay awake just to hear you breathing
Watch you smile while you are sleeping
Far away and dreaming
I could spend my life in this sweet surrender
I could stay lost in this moment forever
Well, every moment spent with you
Is a moment I treasure

I don't wanna close my eyes
I don't wanna fall asleep
'Cause I'd miss you, babe
And I don't wanna miss a thing
'Cause even when I dream of you
The sweetest dream will never do
I'd still miss you, babe
And I don't wanna miss a thing

Lying close to you
Feeling your heart beating
And I'm wondering what you're dreaming
Wondering if it's me you're seeing
Then I kiss your eyes and thank God we're together
And I just wanna stay with you
In this moment forever, forever and ever

I don't wanna miss one smile
I don't wanna miss one kiss
Well, I just wanna be with you
Right here with you, just like this
I just wanna hold you close
Feel your heart so close to mine
And stay here in this moment
For all the rest of time

Don't wanna close my eyes
Don't wanna fall asleep
'Cause I'd miss you, babe
And I don't wanna miss a thing
'Cause even when I dream of you
The sweetest dream will never do
'Cause I'd still miss you, babe
And I don't wanna miss a thing


Joe labero - world of illusion.

Expect the unexpected

 

Det var med stora förhoppningar jag ställde mig i kön för att få min biljettriven och träda in på tältområdet. Det första jag möts av är en trevlig engelsktalande man som säger ”welcome miss” och jag känner redan hur spänningen stiger. Vi träder in i det mörklagda tältet, jag vrider på huvudet för att tilltala min mor som förövrigt bjöd mig och min bror på tillställningen när jag ser en svartklädd man med en teatermask för ansiktet, omedvetet röck jag till, trots att jag verkligen inte är lättskrämd. Men hans mysteriösa anseende gjorde mig både rädd och chockad. Det enda man skymtade av den kåpbeklädda mannen var ögonen bakom masken och om jag inte visste bättre själv hade jag dragit egna paralleller till att döden trots allt kanske är among oss. Vi sökte upp våra platser medan jag höll ett vakande öga på denna mystikens man som med händerna placerade likt en lucia gick fram och tillbaka med klumpiga steg. De gånger han vände sitt skräckinjagande ansikte emot mig vände jag mig bort och lossades som att min mor sagt något, man kan givetvis inte visa sin rädsla för ondskans tjänare, men man ska visa respekt.

 

Tiden gick med ett konstant vakande öga när musiken började spelas och min uppmärksamhet riktades emot scenen där en bur, tillsynes tom uppenbarade sig, den lyftes upp, antagligast för att man skulle se att det inte var något under den och rökfylldes var på den snabbt sänktes och ut kom; mannen, myten och legenden, illusionisten och magiker; Joe Labero, i egen hög person. Kvällen som följde innehöll så mycket så det absolut inte går att göra en rättvis sammanfattning av de två timmar vi spenderade i det röd/blåa tältet. Det spelade ingen roll hur mycket man ville upptäcka hur han gjorde, hur mycket man koncentrerade sig för att se hur tricken gick till.. det fanns ingen logisk förklaring mer än att magi existerar.

 

Mest fascinerande var när det sänktes ner ett bord på mitt scenen. Ett bord med en tunn skiva och fyra snirkliga ben, ovanpå stod en fyrkantig låda med uppskattat mått 30*30 cm. Bakifrån kulisserna kom nu Joes hjälpreda, en snärt liten japanska. Joe vecklade ut lådan till en större låda där kvinnan satte sig i en position som såg ut att vara fosterställning. Nu bestämmer sig plötsligt magikern för att vika ihop lådan till original storlek, vilket han också gör. För att göra allt ännu mer fascinerande bland allas öppna munnar är att han nu tar till de tre svärd som satt fast bredvid bordet och sticker dessa igenom den lilla lådan. När han sedan tar ur dessa och vecklar ut lådan till dess större storlek igen så kommer kvinnan inte helt oväntat ut oskadd.

     Men den stora frågan kvarstår… VART tog hon vägen under tiden? Det är helt omöjligt, helt omöjligt och det är det som gör det så oerhört fascinerade. Jag har tillbringat lång tid åt ett program där de visar de vanligaste trollkarlstricken. Men detta.. detta är beyond allt. Och jag sitter här, två dagar senare, fortfarande totalt fascinerad och hänförd. Joe – vill du gifta dig med mig? Jag lovar att älska dig för den du är, inte för dina trick.

Jag undrar även hur man gör en 500kr sedel av en 100krs… och även hur du kan få ihop en slips som varit i fyra bitar till original storlek. Det var trots allt en i publikens. Jag vill förstå, jag vill så gärna förstå, men kan omöjligt göra det.

 


Sing about...

Nu är sista ekonomiprovet gjort och det känns som en lättnad, synd bara att jag kom på nu hur roligt det egentligen är med detta ämne, jag borde ha pluggat hårdare inför tidigare prov, jag hoppas att jag får möjlighet att rätta till mina misstag när jag återkommer nästa termin. Sitter ändock här med lite ångest i kroppen när jag precis slutfört loggboken till projektet, det absolut sista jag tänker göra denna termin, tänkt er människor, studenten är nära men först dagen som jag väntat på väldigt länge: uttagning av tandställningen! Ja, nu är äntligen dagen kommen, imorgon tar jag ut tandställningen, så tänk på mig.
Uttagning 10.15
Avgjutning 11.30
Hämtning av skenan 15.00
Sen bär det av hem med ett leende större än mig själv för att hämta dottern som är större än mitt liv och storhandla med henne och min mor varpå jag tänker fira mina fina tänder för att sedan kliva upp och gå till skolan vid 9 för betygsnack i ekonomin följt av den härliga mösspåtagningen, jag kan nästan garantera att jag kommer att vara ute och gå så oerhört mycket mer nu när mössan åker på, enkom för att visa hur jag stolt bär upp den och fråga folk "vart är mössan?". Och Emelie, jag älskar dig, men jag tänker fråga dig också, hur mycket det än svider, det är sådana jävulskap som vi studenter sysslar med. Vi i klassen kom även fram till att man får bete sig lite hur man vill under studenten och sen bara skylla på den.
El - Det som händer under studenten, stannar under studenten!

Erhöll även en fin tröja idag, en blå sådan vars framsida är prydd med guldfärgad text;
Student -09
Ekonomi

baksida är prydd med samma vackra färg och varje enskild students "nickname" som övriga medlemmar av klassen med samförstånd med den utsatte valde ut, jag vart tilldelad "MILF" och min käre vapenbringare M fick heta "Kom Liljor Och..." många håller med om att våra är bäst då vi är de som driver mest med oss själv. Men något ska man ju bjuda på under denna vackra tid. Ses på dansen säger jag bara.

Kika gärna in imorgon för bild på mitt leende.


big moments

Jag ursäktar mitt bortfall.. jag har under gårdagenskväll sett på något av det mest fascinerande i mitt liv och hur mycket man än tittar så kan man bara inte fatta hur fan det går till! karljävel hur gör du? hon kan omöjligt få plats där... går inte. fysiskt omöjligt. Ska skriva mer detaljerat om den fantastiska upplevelsen imorgon när jag gjort provet jag pluggat till hela kvällen...  exempelvis följande:
Räntabilitet på totalt kapital = Resultat efter finansiella poster + räntekostnader / totalt kapital

mumma, men imorgon är vi fria från AnnBritt, då detta är det sista vi gör med henne och det firar vi med kubb och cider i stadsparken i riktig studentanda och för er som hänger med i svängarna så vet ni att jag på onsdagmorgon tar ut min tandställning och att det på torsdag är mösspåtagning. Så jag kan nästan garantera att det blir lite bloggat på torsdag! SKa göra mitt bästa imorgon och på onsdag kommer det mest garanterat en bild på mig utan tandisen! ;)


the magician

Trots den eviga halv förvirringen så lever jag och jag har som enda klagomål att min hud är ofantligt torr och hur mycket jag än smörjer in den så blir den inte bättre. Fördel dock till det fina vädret som får mig att glömma allt som har med äcklig hud att göra. Kan även meddela att den store Joe Labero ska få underhålla mig på stadens egna lilla ö ikväll, det ska bli ett sant nöje att få underhållas av den store mannen, men först är balkongen hos mamma ett faktum innan det ter sig mot en dusch samt lite klädbyte, man kan inte vanära den store wizarden med en ful outfit, även om jag innerst inne vill det. Men att komma dit och lukta grill är faktiskt t.o.m beyond me. Nog får vara nog som man brukar säga. 
   En annan rolig sak är att jag fick gratis pizza samt skjuts till varfri plats inatt, det gjorde mitt säng gående mycket säkrare. ber om ursäkt till en viss P för min extremt känslolösa diss, det var egentligen inte min mening, men gangstern var ett faktum och den behövdes i min mage. Så... förlåt!

Nu la mamma fram en smyganklagan till mig, att jag inte klarar av värmen, så jag känner att det är dags att överbevisa henne och joina henne på balkongen igen, kanske saknade hon mig eller så ville hon trycka ner mig så jag skulle komma bara för att...

Kul förresten att få kommentaren "du tränar inte så mycket nu för tiden va? huden ser lite slapp ut" Ja senast jag kollade så var jag gravid och uttämjd, nu ska jag egentligen inte skylla på det. Men jag vill ju så hemskt gärna göra det så det är det jag kommer att göra. Förbaskade överflödshud... dags att bli åtdragen igen? Kanske, kanske kan sommarens volleyspel korrigera detta. Tack för mig. Jag skriver sedan, nu måste jag slippa mammans frustrerade skrik efter uppmärksamhet.


KEPAN!



ÄNNU EN KEPA?!



Bara ett bevis på att inte bara B.s kepa fungerar!


haft en fin dag på landet idag med bra sällskap. Men nu sitter jag här och funderar vad man ska hitta på för något ikväll, tiden får avgöra. over and out.


KEPAN!

DÄR SER DU!



JAG HADE KEPAN! JAG HADE DEEEEEEN!
moaahahhahahahhahahah

creds till pabbi som fotade och gav mig bevis ;)


emelie sover

JAG ÄLSKAR TONFISK! och EMELIE <4
(ja en 4 ist för en 3.a.. stör det er?)

pusshej!


training

Ja det kan vara som ni tror!


Eloge till de 8 inklusive mig själv som tog sig ut till smitingen för brännbollsträning! Det var bra jobbat. Nu sitter jag här, nyduschad och härlig och väntar på Emelie. Klassen försöker även övertala mig att ha fest här men det känns inte så troligt. Mina grannar tycker som sagt inte om mig riktigt, men det är en helt annan historia.

Fick f.ö kommentaren igen av en lärare att jag borde satsa på journalistik. Jag förstår fortfarande inte varför och ställer mig negativ till förslaget. Detta påminner mig om att studenten är nära och jag tänkte försöka ge en kort redovisning av nästa veckas aktiviteter:

Mån: Endast en lektion
Tis: Prov i ekonomi sen kubb i stadsparken med klassen
Ons: Tandställning ut och firande av detta kvällstid.
Tors: Betygen sätts, mössan på, klassmiddag samt studentfest
Fre: Klassfest med tivoli i staden
Lör: Inflyttningsfest hos Annie med tivoli i staden.

UNDERBARA värld.

Nu har jag en galen diktator efter mig så jag ska koncentrera mig på henne och hennes festbrist. Skriver mer imorgon.

BTW: Ja jag träffar en person som varje dag överträffar sig själv.


ending

Jag har varit och ätit med fint sällskap idag, det har varit bra underhållande, men snabbt gick det och nu sitter jag här igen, övervägde väl och länge om jag skulle plugga eller inte, när jag väl tagit beslutet att faktiskt genomföra det så hittar jag inte böckerna och har ingen aning om vart de kan ha gömt sig. Vilket är KATASTROF då det är prov på tisdag... Det sista och avgörande provet, kommer att avlida om jag inte klarar det. Nä skämt åsido så gör det inte så mycket, dock skulle jag verkligen behöva plugga lite på detta. Så jag måste leta igenom lägenheten en gång till sen kika lite i bilen. frustrerande som sjutton detta alltså.


Där vissa pluggar till tentor och drömmer om stan.

Allting kommer lösas och bli bättre igen 
Om du har pengar i fickan eller ett ess i din ärm
Och vi tror vi strävar mot samma mål
Men när man tittar på dig är det bara all you!

Många dom låter strömmen föra dom fram
Av olika anledningar ligger vissa på soffan andra får ett jobb
och dom flesta dom gör vad dom kan
Så nu går man ut gymnasiet och ekonomin den är lika med noll
Och så pluggar man vidare inte för att man vill,
bara för att det inte finns några jobb


Det börjar verkligen komma in i min hjärna att slutet är nära,
eller ska vi kalla det början?
Hur som helst så har det varit underbara år med underbart folk,
synd att det varit många intrigeroch alldeles för mycket fuffens.
Men vi har haft en bra klass. Vi borde insett det tidigare dock.
Men allt är som det är och blev som det blev.
Vi har gjort allt bra. VÄLDIGT bra.
Vi har "gnetat på" och jävlats alldeles för mycket och
varit arga och hatat upphovsrättsmannen (kvinnan) till det uttrycket.
Men nu går vi snart ut. Jag tror att vi kommer få sinnessjukt roliga sista veckor.
SPEI06 - NU KÖR VI! <3







!!!!




Du vet att jag behöver den mer än någon av er!



BANAAAANA!

Sophie är här, hon sitter bredvid mig och håller för min mun när jag sjunger på svennebanana samtidigt som hon själv sjunger "banan! banan!" hon är en lustigt liten figur, sjunger banan är f.ö inte riktigt rätt term. Skulle tippa på att det där faller inom kategorin skrika. Vi har precis fotat galna bilder, ska visa senare. Jag är "barnvakt" idag för pappa johan jobbar trots att det är en röd dag... väldigt konstigt måste jag säga. De är i princip de enda som har öppet förutom mataffärerna i stan. Oerhört konstigt måste jag säga.

Klassen - det va roligt igår, det var ett bra möte med väldigt bra innehåll och fina påhitt. Ni som var med på roliga påhitt efter mötet får en extra eloge av mig, det var riktigt roligt! Detta måste vi göra om. (åka, åka, åka på lastbilsflak! Nu kör vi!)
Insåg med ens att jag kommer att sakna er så jag tänker verkligen ta till vara på tiden nu! Vi ses på smitingen på fredag! Det är verkligen dags att agera klass nu. Umgicks btw mest med de i klassen som jag inte brukar umgås med. Jag har aldrig betvivlat att det skulle vara roligt men jag anser att det VERKLIGEN är på tiden. SPEI tjalalalalaaa! Jag kommer alltid ha er i mitt hjärta. Ni förgyllde min skolgång.
Extra tack till gårdagens medverkande: Madde, Anna, Vickis, Cissi, Alex och Henke! (Becka, även fast du inte går i klassen får du ett tack för din stora insats!)
Alex får btw en extra eloge för att han ens kom på mötet, karln som inte varit på skolan på säkert två månader. ;D


1. nej, jag är inte naken
2. nej, jag är nykter
3. ja, jag är väldigt koncentrerad och smygfotad!



I dunno

GAHAHAHA! jag ... vet .. inte ett jävla skit just nu! HJÄLP ME!
Jag känner ändå att jag är väldigt nöjd med hur läget är just nu, hur roligt jag har det och hur bra allt känns här i min ensamhet, men  samtidigt så är det klart att det saknas något. Men fuck.
Jag vet inte hur jag ska förhålla mig. Hur jag ska vara. Eller ja jag är mig själv uppenbarligen, men jag vill inte såra någon, vill inte göra någon upprörd. För jag avskyr att framkalla negativa känslor hos andra människor, det är som inte riktigt min grej, jag vill absolut sprida lycka! Ber om ursäkt om någon upplevt något annat.

J - tack för gårdagen.


Så är ändå känslan av att vara fri helt enorm!


Studentfotograferingsklänningen!


frustration

Sitter här på skolan, det är en av de sista dagarna här, inga lektioner dock, förutom den lektion som just var, det var sista lektionen i det ämnet och vi såg klart på "livet från den ljusa sidan" samt fick veta vårat betyg. Hon anser mig ha stor potential vad gäller skrivandet och jag fick mvg på nästan alla uppsatser jag skrivit men pga min stora frånvaro (ja, jag erkänner, jag har varit en dålig elev) erhåller jag bara Vg på kursen. Men med tanke på att jag gjorde halva kursen i måndags så anser jag det vara tämligen rättvist ändå.

Igår var det en bra dag, lite awkward perhaps men det kändes ändå bra. Lite vin, lite frukttallrik, lite chips, film och bra sällskap, men jag vet inte. jag vet faktiskt inte. Det är svårt. I've been there doen that så att säga och det känns som om det är en liten risk som jag ger mig in i. Ett steg jag inte är säker på om jag riktigt vågar ta. Men det är som det blir och blir som det är.


Sophie!

I never really cared until I meet you!

Tänkte här publicera talet jag höll i Svenska C till min underbara dotter <3

Vi är här idag för att fira ännu en födelsedag.

För jag har visst upplevt det största i livet. Det vackraste som finns.

Fått skapa det finaste i världen och ingen sa att ovillkorlig kärlek var såhär, ingen viskade att nu startar livet.

Allt som var innan är ingenting; oväsentligt, ett förspel.

För livet började med dig, min finaste.

Med din mjuka hy och med ditt vackra jag. Jag började leva med dig och för dig.

För mig var du allt och mer där till. När du sa 'mamma' vände allt.

Jag var för dig, som jag aldrig varit förut och jag lovade mig själv att älska dig, nu och alltid.

 

Och följande är en hyllning till världens finaste dotter, det största och bästa man kan föreställa sig.

Sophie, varje morgon slår din skönhet mig i ansiktet och jag inser med ens att jag måste skydda dig mot världen, mot all grymhet, nederlag och förvirring, men samtidigt vill jag visa allt vackert som finns att upptäcka, förväntningarna och kärleken. Jag vill vägleda dig rätt, jag vill göra dig trygg i dig själv så att du vet att du bara behöver vara Sophie.

För från första gången jag la mina ögon på dig har jag vetat att din existens är stor, att det är just Du som kommit, just du som finns i mitt liv. Det kunde lika gärna varit någon annan och det är det som är så himla unikt. Jag vill tacka dig för att du gång på gång med ditt vackra leende väcker mig till liv. Jag vill säga att ditt skratt utan tvekan skulle kunna få mig att gråta av lycka och att ditt jämmer får min värld att skälva av förtvivling. Vad vore JAG utan DIG?

 

För mig är alltid heligt och det är alltid du och jag. Vart du än är och vart jag än står, så håller jag alltid din hand i min och smeker lätt din kind, för jag älskar dig och vill dig det bästa i världen.

För mig är heligt alltid. Och du är alltid helig för mig. Jag minns den dagen som igår, den dagen du förgyllde mitt liv. Bilden av dig den första sekundens anblick sitter alltid fast på min näthinna, där vill jag att den etsar sig fast för jag tänker aldrig glömma dagen du kom, dagen du räddade allt. Och min hud minns ännu värmen du gav och doften du tillförde. Den stora känslan av att få hålla sitt barn. Den stora känslan av att veta att nu har Jag en mening, nu behövs jag.

Jag visste inte hur stort det var förrän du såg på mig och in i mig. Din blick genomskar allt, rummet tystnade och avgav ingenting. Det var bara du och jag det ögonblicket. För mig är alltid heligt och ögonblicket finns för alltid i min själ.

Jag har skrivit en dikt i din ära;

 

Tänk att du växt och frodats i mig?
Att du är skapad av mig och ur mig.
Av mitt kött och av mitt blod,
Av min näring och av min kärlek.
Tänk att du växt under mitt hjärta
Och i det.
Jag väntade visst hundra år på att få
Känna din varma hud och
Höra din sköna stämma.
Tänk att du varit så nära, men så långt borta.
Du fanns i mig och nu håller jag din hand.
Tänk att du växt och frodats av mig.
Av min närhet och kärlek.
Tänk att du växt under mitt hjärta
Och alltid i det!


Grattis på födelsedagen mitt flickebarn!

 

 

 

 


I wish

Du gör mig... förvirrad. Varför kan du aldrig göra allt du säger att du ska göra? Det är inte så att jag kommer att bita dig eller dylikt. Jo om du ber om det förvisso. Men jag förstår inte riktigt hur du resonerar, tycker mig ändå förstå dig ganska bra och det är tråkgit att det ska bli såhär. Om jag bara vetat tidigare att det kändes på det där sättet för dig så hade jag nog tagit det i bejakande på ett helt annat sätt. jag ber så hemskt mycket om ursäkt om jag orsakat något som jag inte menat att orsaka. Jag önskar dig allt du önskade mig ikväll och hoppas att du menade vad du sa. För du är trots allt... 30 min sen till tåget och det var en himla miss. Önskar att du hade sprungit lite snabbare och inte bara suttit på bänken och tittat på när allt passerade. Jag erbjöd dig en öppen balkongdörr och ett skafferi fyllt med choklad, men tydligen var detta inte nog. Men jag önskar dig all lycka i livet och jag hoppas att vi kan ha en fortsatt bra relation och jag vill verkligen att ditt liv ska reda upp sig till det bättre. Inga fler motgångar för dig nu inte snyggo! Du vet att alla mina dörrar står öppna för dig även om du mest bara tycker att jag dissar dig och är taskig. Ber om ursäkt för det också. Menar inget illa.

I promise you: You be blessed

Jag vet att jag många gånger är för snäll för mitt eget bästa och jag vill verkligen att alla ska må bra så för mig känns det verkligen inte roligt att vara grunden till negativa känslor. Jag vill bara frambringa positiva egenskaper och känslor hos andra. Jag har väldigt lätt att förlåta och gå vidare men vissa saker etsar sig fast hårdare än andra.
För Du - jag tyckte verkligen att du var en bra person, som att det var något att satsa på. Någon som man kanske kunde ty sig till i stunder av motstånd. Jag önskar som tidigare nämnt att du kommer fortsätta vara en bra vän till mig även om vi stundvis ville annat. tack för denna erfarenhet.
Jag hoppas att du vet vem du är! så känn dig träffad - I haven't and would never hate you!


(sitter i min ensamhet och hittar på
antonymer till en massa ord. intressant va?)


tired!

Nu gott folk har en liten Alexandra skrivit fyra uppsatser idag!

Man får faktiskt skylla sig själv som tagit det lugnt denna termin, man får syna för sina brott nu under slutspurten, men det har ändå varit rätt roligt och jag har lärt mig en hel del. Kan även stolt meddela att jag avklarat Svenska C idag, med ett tal till min vackra dotter som avslutning! Så jag får ge mig själv en eloge för min produktivitet idag och jag önskar att jag kunde delge mig av alla dagens skrivna uppsatser men det är alldeles för mycket åsikter i dom som jag är rädd att få skit för. Det enda som saknas just nu är en tallrik med god mat, eller egentligen mat i överlag, för jag är helt sinnessjukt hungrig. Har trots allt inte ätit sen lunchen som ägde rum kl 11. Jag ska ta mig an en sista uppgift sen lugna ner mig för dagen. Måste ha något att plugga på onsdag också! (skoj)

Imorgon är dagen med det stora D:et, jajjamensan gott folk, Sophies mamma ska på 'dejt'! Ska bli spännande ändå, även fast jag kan dra egna slutsatser redan nu om hur det kommer att gå. Kanske får ta igen dagens självsvält under morgondagen och hoppas på att få en trevlig stund i en mysig lägenhet.


We're going through changes




yeah, but I dont know.

Just gonna have to be a different man
Time may change me
But I cant trace time

Jadu, vad ska jag säga egentligen? Du har börjat överbevisa dig själv, på ett charmigt och farligt bindande sätt. Jag vet fortfarande inte hur allt ska te sig men det känns som att du har stigit lite i mina ögon. Som att du bearbetat dig själv så pass att du blivit den person jag alltid behövde förut. Det är otroligt hur människor kan förändras och inse samt ta lärdom av sina misstag även om det varit svårt för dom. Jag hoppas verkligen att du visar dig vara den person som jag innerligt hoppas att du är.

Nu gott folk, har jag slutfört min uppsats "söka jobb" där jag färdigställt ett Cv samt ett personligt brev och även skrivit om hur man börj utforma dessa. Ger mig nu in på nattens åtagande nr två: Etik&Livsfrågor: utanförskap.
Här ska jag svara på fem frågor om exempelvis invandring som är en form av utanförskap. Jag har starka åsikter om detta som jag inte tänker delge här. Är lite för rädd för konfrontrationen i denna fråga, i alla fall över internet. Tar gärna som i tidigare situationer helst den frågan i det riktiga livet. Det var en bra klass diskussion om just detta ämne. Fanns många åsikter som ville fram.  Men om ni har turen så _kanske_ jag publicerar den om jag får lust någon dag.


it's good.

Den otroliga känslan av att verkligen kunna känna sig avslappnad och bekväm i ett sällskap. Är ju fortfarande halv skeptisk men tar allt exakt som det kommer. Tycker om denna spontanitet som varit och jag har haft en väldigt fin dag, trevlig och skönt. Jag vet egentligen inte riktigt vad jag ska skriva. Känner mig nöjd med situationen som är men känner att jag måste offra en del, men jag vet även att det är jag som har övertaget här. Det är inte jag som behöver smöra för någon. SKÖNT.

E - det var galet, det var bråkigt, det var jobbigt, det var kallt, det var varmt, det var tårar, det var skratt, det var kladdigt golv, det var bra dans, det var fint dricka och det var helt jävla fantastiskt och jag älskar dig!

Where do we go?
Will you take a journey tonight?
I see my visions burn, I feel my memories.
But I'm to young to worry.
a melody, a memory och just one picture.
Seize the day or die regreting the time you lost.
Trials in life, questions of us existing here.
I dont want to die alone without you here.
Please tell me that what we have is real.



caught in action

Inte för att jag är skadeglad men: moahahahahha! Du får skylla dig själv som uppför dig olagligt!

nä skämt åsidor, en jävligt dålig handling hörrudu, jag visste att du hållt på men inte att du fortfarande var sådan. Jag är sinnessjukt grymt besviken på dig. verkligen, oerhört grymt besviken. Jag hoppas detta blir ett wake up call för dig.
Jag försöker verkligen att undivka att alliera mig med sådana människor. Ni är beneath me.

Jag är oerhört glad och lykligt lottad att inte vara en del av det där. fruktansvärt skönt.


my god

rent ut sagt: FYFAN I SATANS JÄVLA HELVETE vad allt är jobbigt just nu.

vad fan, vad fan, vad fan. är allt jag har att säga.

tänka, tänka, tänka... vägskäl i livet. blablabla... JAG DÖR!

och jag gråter alldeles för mycket.






No regrets or looking backs

J - jag hatade aldrig dig, jag såg aldrig ner på dig. Jag avskydde din handling men aldrig dig som person. Jag avskyr mig själv ibland för att jag inte är kapabel att hata dig, för jag vet att det hade varit det logiska under de omständigheterna som varit, pga de händelser som uppstod. Men jag vill att du ska veta att jag alltid kommer att uppskatta dig för att du är Sophies pappa och alltid kommer att se på dig som en fin tid i min liv och som den pappa och person du är nu. Jag vet att du hade det jobbigt, att du inte var redo, att du var outvecklad och förvirrad i ditt liv. Nu vet jag att det är bättre, att du blivit stabilare i din tillvaro, att din relation med Sophie är som den bör vara och att du alla gånger skulle offra ditt liv för hennes. Vi älskar samma person. Vi har våran gemensamma nämnare. Jag uppskattar dig för vad du gör.
Detta gjorde vi fruktansvärt bra.




I promise You that; You be blessed.




mest förvirrad norr om Varberg

I tidigare inlägg i både denna och den gamla bloggen har jag pratat om min stora förvirring över mitt liv och hur det ska te sig även allt som varit faktorer i det. Men nu gott folk, kan jag nästan lova och garantera att jag inte varit mer förvirrad än vad jag är nu och det säger jag inte bara för att säga utan för att de senaste dagarna har varit så fruktansvärt omtumlande så jag inte vet vart jag ska ta vägen någonstans. Varför kommer du nu? Jag vet vad du vill, för denna gång är du ärlig, jag vet att du vill, men den stora frågan är väll egentligen vad jag vill, vad jag kan komma fram till.
     Det är självklart att det alltid kommer att finnas något i mig för dig. Det fanns en anledning till allt. Men hur kommer allt att te sig, hur kommer allt att bli? Kommer jag stå där igen, med samma smärta som du redan åsamkat mig, kommer jag att se tillbaka på mig själv och förklara mig som en idiot? Varför kan jag inte hata andra? VARFÖR hatar jag ingen? Är det något riktigt fel på mig eller vad sitter det i? GUD vägled mig.

Jag har märkt nu om någonsin att jag verkligen har de mest underbara vänner man kan ha, de har sagt så mycket fint, om hur jag är en helt fantastisk person och att de trots att de bara känt mig en kort period ändå bryr sig mer om mig än någon annan vän de haft och det slog rakt in i hjärtat för er som sa så. Jag gråter av lycka, för jag är lycklig som har er.

Lyckligare än någonsin och jag kan garantera att jag alltid kommer att vara samma fri och härliga person som jag är nu, utan vidare bekymmer och hjärtesorg. Jag älskar er och tackar er för att ni finns i mitt liv. Jag kan aldrig beskriva hur mycket ni är värda för mig och jag tackar er som bryr er om mig, att ni bara vill mitt bästa och jag hoppas att ni förstår att jag msåte göra det här, måste få känna efter lite i livet. Se in lite djupare i mig själv och analysera vem jag är nu och vad jag vill åstadkomma med allt detta. JAG måste få veta, för min egen skull. För Sophies skull och för allas skull. Måste veta vad som finns att hämta eller vad som redan passerat sen länge. Behöver ett avslut eller...


scared to fucking death

You've searched the universe and at first I hoped for a reunion.
I know you'll allways find yourself within' my eyes.
and noone could ever make me feel so alive.

Jag är rädd, jag är så oerhört rädd, nervös men glad.
Det känns läskigt. att vi står här så här lång tid efteråt, blickar tillbaka på det som varit.
Konstateranden och insikter präglar vardagen på ett sätt jag aldrig förut varit med om.
Jag har många funderingar, många frågor utan svar och vart ska jag ta vägen egentligen?
Det känns så naturligt på något sätt, jag vet vart jag har dig. Jag förstår dig, är förmögen att tolka varenda liten detalj.
Vet exakt hur du känner när du reagerar på ett specifikt sätt. Jag kan dig, utan och innan.
Jag vet dock inte hur du är nu, hur du har blivit som person, hur du utvecklats som människa.

if it's hurting you, you know that it's hurting me

När minnena överväldigar förståndet.
När tron övermannar hjärtan.
När förnuftet styr hjärtat.
När du är du och
jag är jag.
Vi.


Det är så mycket jag vill göra, det är så ofantligt mycket jag vill säga. Jag har inte den blekaste aning om vart jag ska börja, vad jag ska säga och hur jag ska agera. Jag bara vet. Att är inte det här slutet så är det en början, en början på något som jag inte vet vad det är. Något som gör mig rädd, orolig och oförstående inför situationen som växer fram.
Jag förstår inte riktigt korrelationen mellan det som händer nu och det som kan komma att ske. Jag vet bara att jag känner en aning välbehag över allt. men jag är rädd, ack så förskräckligt rädd.
Jag vill inte hamna där igen, stå där jag var, bli den jag blev. Vara den jag var. Jag är den jag är idag, du är den du är idag, vi kanske inte är det vi en gång var. Men vänskapen lever på som en blomma som inte bor i mitt hem.
Alla måste hålla tummarna idag. NERVOSITET



Jag antar att det finns nån du skulle ringa, om jag inte fanns.

I hope to god she hears me

And now I don't know why
She wouldn't say goodbye
But then it seems that I
Had seen it in her eyes

And it might not be wise
I'd still have to try
With all the love I have inside
I can't deny

I just can't let it die
Cause her heart's just like mine
And she holds her pain inside

So if you ask me why
She wouldn't say goodbye
I know somewhere inside

There is a special light
Still shining bright
And even on the darkest night
She can't deny

So if she's somewhere near me
I hope to God she hears me
There's no one else
Could ever make me feel
I'm so alive

I hoped she'd never leave me
Please God you must believe me
I've searched the universe
And found myself
Within' her eyes

No matter how I try
They say it's all a lie
So what's the use of my
Confessions to a crime
Of passions that won't die
In my heart

So if she's somewhere near me
I hope to God she hears me
There's no one else
Could ever make me feel
I'm so alive

So if she's somewhere near me
I hope to God she hears me
There's no one else
Could ever make me feel
I'm so alive

I hoped she'd never leave me
Please God you must believe me
I've searched the universe
And found myself within' her eyes

And now I don't know why
She wouldn't say goodbye
It just might be that I
Had seen it in her eyes
And now it seems that I
Gave up my ghost of pride
I'll never say goodbye

Denna låt fick jag skickad till mig ikväll.
Förvirring, förvirring, förvirring.



Jag bjuder på en gammal bild, once upon a time.
Bjuder även på att vi är nyss hemkomna och jag ser ut som fan!
Något annat jag bjuder glatt och friskt på är MILKY-BOOBSEN!


oh my god!

Jag sitter här och vet varken ut eller in, det känns som att du rörde upp allt igen, allt som jag försökt att koppla ner och bort, allt som jag kämpat för att försöka att inte tänka på. Jag vet inte vad jag ska säga om någonting längre. Du förvånar mig, så förbannat mycket. Min tröja är helt blöt av tårar nu och jag känner mig bara tung men lättad över allt du sagt.
Dock var det inte såhär jag hade planerat min kväll, gråtandes över spilld mjölk. Men jag kan inte låta bli att tänka på hur allt vore, kunde varit. Jag blir galen på riktigt. Det är ledsamt och jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen någonstans.

GUD! varför måste minnen alltid överväldiga och ge hjärtat så mycket stryk så att du inte vill ställa dig upp igen? Jag har ställt mig upp, jag har återhämtat mig, men jag önskar, det gör man alltid. Det kommer aldrig att upphöra. Jag är riktigt spänd över morgondagen och undrar verkligen hur det kommer att gå, jag längtar men ändå inte, är även fruktansvärt nervös. Förstår inte riktigt varför, jag känner dig trots allt, mer än de flesta andra.

GUD, säger jag bara, GUD.


I glimpsed eternity and thanked you Johan!

Jag publicerade nyss det sista inlägget i den gamla bloggen.. Nu är det alltså en dag kvar tills jag slår ner bloggen för allmänhetens beskådning. Jag har noterat att majoriteten har bett om mina nya adress men ser även att många inte gjort det, ni måste vara de som inte tyckte om mig utan gosade er i erat hat emot mig.
Only the weak once loves to hate.

Jag skymtade evigheten

 

Tillåt mig att berätta om den känslan. Som håller dig högt över molnen.

Den känslan som får dig att känna dig som den mest signifikanta i världen.

Låt mig berätta om den.

Varje dag känner du rörelsen, tillväxten, det okända.

En dag, att se. Det största i universum. Den obestridliga känslan av fulländande.

Två ögon och två händer. Samt det största hjärtat – gjort för att älska dig – ovillkorligt.

Låt mig berätta vad som håller dig över ytan.

Skratten, kramarna och något så trivialt som små ord formade av en liten mun.

Behov, ömhet och hängivenhet.

 

Det är svårt att förstå att du är gjord av mitt kött, mina ben, mitt blod,

min näring och min kärlek.

När du först framträdde såg jag mig själv i dig.

Och jag visste omedelbart – du är min för alltid.

Jag ska leda dig och hålla dig säker.

Jag kommer att hålla din hand och försiktigt omfamna ditt hjärta.

Jag kommer splittra mig själv för din välhälsa.

Och med fascination skymtade jag dig och jag såg evigheten.

För evigt din, för evigt min, för evigt vår.

Du är för mig, vad Jesus var för Kristendomen.

Mitt heliga kors och min gudomliga fristad. Du är min himmel och mitt helvete.

Min uppoffring och min ledande stjärna.

 

Låt mig berätta om något så grundläggande som kärleken till ett barn

 

 

Sophie Milly Rönnberg - mammas stolthet

Du är det mest signifikanta i mitt liv.

Lämna mig aldrig!

 

Samma inlägg går att läsa i den gamla bloggen fast med en annan bildtext. Jag tackar ännu en gång för mig och hoppas att ni som bara var där för att jävlas är mycket nöjda nu och kanske slutar att hacka ner på andra människor så pass att de får göra om en del av sin vardag. Det är sorligt och jag tycker synd om er som ens orkade hålla på. Önskar er bättre lycka i livet så att ni slipper känna att ni måste trycka på oss andra.

Jag är ändå fullt medveten om att jag är starkare än er. Att jag har fått gå igenom tillräckligt utan erat hat.

 

Jag vet att jag är den bästa mamman för Sophie, kan även informera om att jag har fått väldigt bra kontakt med hennes pappa igen, det går förvisso i perioder, men det känns bra att känna mig trygg med honom och hans uppfostringsmetoder and truth be told; jag uppskattar allt du gör för Sophie, även sättet du stolt berättar för mig vad hon gjort under dagen och vad hon sysslar med just då. Även att du skriver till mig och undrar vad hon gör och hur allt gått under dagen, det visar på att du verkligen bryr dig om henne och jag är glad att du fått denna kontakt med henne, något du antagligen hade gått miste om, om vi fortsatt med oss.

 

Jag tackar dig innerligt för att du gav mig det vackraste på jorden.

Det är jag dig evigt tacksam för och oavsett allt som hänt så älskar jag dig som Sophies pappa.

Det kommer ingenting att kunna ändra på någonsin. Nu ska vi göra henne stolta över oss.

Visa att vi är några typer som hon kan komma till om någonting händer, någon hon kan luta sig på i svåra stunder och några hon kan sitta hemma och skratta med. Detta Johan, detta gjorde vi riktigt bra.

 

Tänk att vi skapat det finaste på jorden.

 


CLEANING

Jag ursäktar min inaktivitet, jag har nämligen storstädat klar lägenheten, är hur jävla nöjd som helst över resultatet. Följande har uträttats; Rensning av garderobsförvaring och därav gått upp på vinden fem vändor och åkt till hemab återvinningscenter två gånger. Städat i garderoben inkl vikt ALLA kläder och byggt en sminkhörna samt sorterat skor och försökt hittat makor åt alla strumpor, klorinat in WCn och skrubbat, rensat i hallen, fixat i köket, samt naturligtvis dammsugit, skurat samt dammtorkat i alla rum. En naturligföljd av denna två dagars städning är att jag är helt slut i kroppen. Men nöjd är jag och stolt som en pappa som lärt sin son att cykla. Slänger in bilder som får avsluta inlägget!


La äntligen fram tabletterna som Johan inte tyckte om.


En hall



En ny sminkhörna tjejer! happyfaces nu hoppas jag?



Lite skor har ingen dött av!



Ett "kontor" som även just nu får äran att ha en ikea kasse med tvätt i sig.



Ja jag vet att dom inte matchar, men de är lånade! (skyller jag på, även sanningen)



Sophie fotade, detta är iaf min loftsäng och man skymtar keyboarden där nere i hörnet!



Sista och absolut inte minst; en bild på vardagsrummet från hallen
Köket har ni sett i ett tidigare inlägg så jag låter det vara.


You surprice me

Jag sitter fortfarande i förundringensvärld. Har som sagt aldrig förstått mig på ett visst internet beteende och kommer nog aldrig att göra det heller. Usch, jag känner mig äcklad till max för tillfället.

Vidare så finns det fortfarande människor i mitt liv som förvånar mig ohyggligt mycket. Men det är väldigt bra att vi har en sån bra kontakt, det gläds jag åt. Dock blir jag lite fundersam men jag vet att du bara har bra intentioner nu för tiden. Jag vet att det som hände var exakt vad du behövde för att komma till insikt med vem du är och hur du bör bete dig och framstå. Hur som haver så glädjer det mig att du blivit en så bra människa, någon jag kanske t.o.m i framtiden kan lita på? Känns bra att veta hur allt är och har tett sig. Glädjande.

Nu väntar en massa plugg de sista 16 dagarna innan betyg sätts för sista gången! Studenten här kommer jag. Nu ska jag förvisso gå en termin till men det ska ändå bli skönt att ta studenten och åtminstone känna att jag åstadkommit något, för det har jag faktiskt gjort. Lyckliga jag.


Kanske vi kan dela något? Det är trots allt gångavstånd.



This is me

Det har varit en ljus dag, en dag fylld med vänskap och äkta kärlek. Min dotter har ännu en gång lyckats förgylla min dag. Hon var så duktig när jag skulle städa, lekte helt själv hela tiden. Jag tror att hon för detta förtjänar pannkakor med sylt och glass i övermorgon, hon hade gärna fått det imorgon men då ska vi på middag hos mamma, vi ska tillaga torsk i grädde, jag gav henne min torsk redan idag så den får tina imorgon.

Morgondagens sovmorgon blev inställd då jag måste på skolan 08.30 och arbeta med projektet. Känns inte super lockande men vad gör man inte för att lyckas. Fick även pengar idag så jag känner mig förträffligt glad, ska betala T för lite utgifter som uppstod under helgen. Sen är resten av pengarna till mitt förfogande och med 9 dagar kvar till barnbidrag så känns det som att de pengarna är både behövliga och sköna att ha, kommer nog ha pengar kvar från denna månad som får gå över till nästa månad, som mest antagligast blir halvdyr.

Du! jag tycker om våra planer, de verkar ganska vattentäta grabben! Vi får väll se hur det går.
Om det inte går vägen så var det en ofantligt bra plan iallafall.



This is real,
This is me
I'm exactly where I'm supposed to be, now
Gonna let the light, shine on me
Now I've found, who I am
There's no way to hold it in
No more hiding who I want to be
This is me

You are the reason why I'm singing


cleaning.

Min nya kärlek; Klorin <3

Åh klorin
jag vill föralltid vara din.
Du ger hygienisk fräschhet.,
du gav min toalett doften av baddräkt
din närvaro förskönar mitt liv..
Får jag hålla dig om natten?
Jag vill föralltid vara din, Klorin!

Vem visste att det var såhär himla skönt och befriande att städa? Nu luktar det som ett badhus i badrummet, jag har även dammtorkat hela lägenheten och ska ta itu med problemet att mitt datarum just nu assisterar som förvaring av diverse ting. Ska bli mäkta intressant och se vad jag hittar därinne! Kanske men bara kanske kan det bli ett datarum igen, inte för att jag sitter där inne men vore bra att ha till pärmar och diverse, kanske kan sitta och plugga där igen snart också?
Måste även ta orken till att vika alla kläder och stoppa in i garderoben där de hör hemma så jag slipper ha dom på mitt stackars, stackars garderobsgolv. Skulle vara skönt att kunna gå därinne, ska nog även fixa ihop en riktig sminkhörna där man kan sitta och fixa sig lite när man känner för det. Så nästa gång tjejerna kommer tror jag att de kommer att uppskatta det. Angående mitt datarum så är det så att jag har sängkläder och sådär belägrat där nu eftersom Johan tog förvaringsmöbeln som hade till uppgift att förvara det där. Har funderat lite på om jag skulle ta den gamla tvmöbeln och ge den en ny uppgift i livet. Det kanske den skulle uppskatta där uppe på vinden. hm, ska ta mig en funderare.



happiness

Nu är jag sådär trött att jag mest bara sitter här och kämpar för att ögonen inte ska falla ihop, önskar även att proviva inte bara släcker törsten och var bra för magen utan att den även skulle kunna stilla hunger, vilket den inte gör.

Imorgon hade jag tänkt att börja springa men så kom jag på att jag måste gå till skolan halv 9 trots allt och jobba med projektrapporten, det kändes väldigt tungt, jag vill verkligen komma igång så att jag är extra trimmad till beachvolleyn.

Ni får ursäkta mig, jag är verkligen alldeles för trött för att sitta här och försöka formulera ihop något vettigt. Verkar bli en fika på stan iallafall om jag har fått pengar, något jag ska kolla alldeles strax, men jag vet inte riktigt om jag vågar det. Kanske bara tar min proviva och en banan och följer med ner på stan. Hade annars även varit sugen på att sola lite.


Ska även hämta den bästa i världen idag! Fy som jag längtar, får man ens längta såhär mycket? Jag vet precis hur det kommer att bli, hon kommer sitta eller stå och leka med något sen tittar jag på henne ett tag varpå jag tilltalar henne följt av att hon släpper det hon gör och springer så fort hon kan och skriker "mamma, mamma! min mamma" och ger mig världens största kram. Vi är så stolta över varandra att vi båda strålar stolthet när vi återförenas varannan måndag.




Jag är lycklig att jag har dig!
(bjuder på denna bild)

Tillägg: Jahapp, så var det med det, dagens tårar - check.

pornography with immaturity

Det finns en hel värld där ute med dåliga samt klyschiga raggningsrepliker och pinsamma och förnedrande förslag.
Vissa människor är så patetiska att de inte förstår det själv, allt detta med att cama och skicka nakenbilder till andra över msn har aldrig riktigt varit min grej. Sen anser jag att det inte är okej att fråga någon om man ska komma över för att ha sex heller för den delen. PATETISKT, PATETISK, PATETISKT.
Jag menar... hur desperat får man vara egentligen och hur kommer det sig att människor ens tycker att det är okej att bete sig på det där viset över msn med inidivider de inte känner eller vet någonting om. Nädu, det där har jag inte mycket över för helt enkelt. Anser att det är ett tämligen omoget beteende. Personligen tycker inte jag att det varken är befogat eller ett rättfärdigat beteende att fråga någon om de tycker om porr och informera vederbörande om att denne gillar sex väldigt mycket, känns inte direkt som att jag blir super imponerad av någon av er.

Det är vi emot världen bby!

Imorgon får jag min helt underbara dotter, om ni bara kunde ana vad mycket jag saknat mitt flickebarn!




Skönt att ha någon att vinka till när ensamheten smyger sig på!

Btw, så slog jag helt åt helvete på beachvolleyn ikväll.
Är nästan oförmögen att röra vänster tumme,
spräckte en blodådra litegranna.
Kan lätt bli så när man inte spelat på ett tag.
Tydligen sträckt mig lite i höger handled också.
BRA JOBB, bra jobb...


son of a bitch!

När jag får göra det jag behöver göra så känner jag verkligen att jag mår bra och ikväll fick jag må bra i sanden och det spelar ingen roll att jag träffade fel en gång och sprängde en blodådra lite så jag inte kan röra handen riktigt, det var sinnessjukt skönt att få vara exakt sig själv för en gångsskull, jag hoppas verkligen att vi fortsätter spela. Det är så underbart skönt att få kasta sig i sanden efter bollen även om man får sand exakt överallt. Var roligt att känna att man fortfarande kan och att det finns potential, jag önskar att jag hade någon att träna samt spela med på riktigt. Så man tidsnog kan återvända till opentävlingar. Hur som haver så var det en oerhört lyckad kväll och jag hoppas vi tränar snart igen. Jätte roligt.

Vissa människor kanske ska tänka efter lite granna före de agerar. Jag förstår inte hur du kan sitta där och säga sådana saker och agera på ett helt respektlöst sätt, inte bara emot dina bekanta utan även mot de som står dig nära. Du vet att det är en stad där alla får höra allt om alla. Jag har ingen respekt kvar för dig överhuvudtaget. Du kan ta din anabola kropp, din äckliga uppsyn och din kåthet samt oförmåga att agera på ett trevligt sätt och fly norrut, exempelvis till treriksröset där du kan välja att antingen träda in i Finland eller i Norge, oss kvittar det definitivt.

MEN GUD I HELVETE VAD JAG SAKNAR DIG MÄNNISKA!

"Har du sett den här, hon är den snyggaste milfen i stan"
- Jo, det är min syster
(tystnad)...



Fråga: hur mycket sand får det plats i en näsa egentligen?



insight

Alla begår vi misstag, men det känns som att jag verkligen har bestämt mig denna gång. För jag är dum i huvudet som inte förstått vad som kommer att vara bäst för mig själv i längden. När jag vaknade imorse kände jag verkligen att det inte kan fortsätta på det här sättet, för mitt eget och alla andras bästa. Jag önskar verkligen att jag hade dig här, i närheten så jag kunde stötta mig mot dig och veta att du finns om jag behöver det. Skulle gärna bara skita i allt och ta nya vägar i livet, nya tag och skapa nya drömmar. Men jag har många käppar i hjulet. Så mycket som hindrar mig från att leva det liv jag egentligen vill leva.

Jag vet att du alltid finns i mitt bakhuvud och jag tänker på dig dagligen. Jag vet att vi är kompatibla, det har jag vetat sen första stund, när vi satt där på golvet. Sen när vi delade soffa och du strök mitt hår och min hand. Jag önskar att det kunde ha fungerat bättre, det gör jag verkligen. För jag vet att du vill, jag vet att jag vill. Men satans helvete!

Smygkik på balklänningen btw:








Nu är det nålar och vita tygbitar och shiet här och var som inte ska vara där, men ha överseende.
Ni får btw inte se helheten än! moahahahha. Men den är helt fantastiskt underbar och snart färdigställd.
Jag och mamma är sjukt begåvade... (johanna får lite creds också, för smakråd)
Tänk att vi kunde fiffla ihop mönster och grejer så fruktansvärt bra.
Vi förtjänar varsin chokladglass <3



Princess dress

Jag befinner mig i min mammas lägenhet, sittandes i en balklänning av vacker kulör.
Inväntar min mor som är och hämta Johanna som ska vara lite smakråd.
EN del av mig känner mig tveksam men jag är säker på att detta blir bra.
Kommer antagligen inte ha den fulaste klänningen iallafall.
Jag har fotat och ska senare idag lägga ut bilder på delar av klänningen.

Jag känner mig som en liten prinsessa i den, en liten prinsessa som tänker ta på sig något som skyddar klänningen och sedan äta en tonfiskmacka, håller på att avlida av hunger då det inte blev någon såkallad fyllemat igår.


Jag skriver som tidigare nämnt mer senare, när jag kommit hem igen till min egen lya.



dust.

Du vet att det blir fucking kaos!


Snart bär det av till Helene för god middag, bowling och festligheter.
Kommer antagligen bli det roligaste på länge.
Ses i dimman.

Grattis Johanna till dina två nya hål i das boobies! <3
FIFAAAAN vad fint.

Timrå Cruising - vi ses nästa år!

Jag säger inte mycket mer idag, vettigare inlägg väntas läsas imorgon.



I sold my soul

Ordning & reda, lådvin på freda´!
grannen hembränt o bläckan
(ja, vafan, det ÄR fredag redan och Sophie är hos pappan)


Jag har absolut inga planer för kvällen, det brukar jag förvisso inte ha heller.
Något jag brukar ha är aningar, men nu har jag inte ens det, imorgon däremot så har jag storslagna planer.
Min kära barndomskompis Helene fyller 20 år snart och det ska givetvis firas med middag, bowling och fest med singstar.


Och jag gör allt som står i min makt angående klädval för att dölja Hjalmar, det börjar bli svårt nu dock.
Måste nog köpa något nytt tills imorgon innan människor börjar ana oråd.




J: är sen för att jag fick sälja min själ till samhällskunskapen
An: Hur mycket fick du?
J: mycket
A: tio kronor!





apparently there is Hierarchy going on.

Om dagen säger jag endast följande:

Vilken oerhörd jävla hierarki!
(btw, ni som borde känna er träffade, slå upp ordjävlet så ni förstår något...)
Uppenbarligen är det skillnad på folk och folk.
Förekommer även en hel del förutfattade meningar.

Nu är jag så sjukt irriterad, mer än vad jag varit på oerhört länge, så där mycket som jag bara blir ungefär en gång om året, så mycket att jag vill slå på något så hårt att det dör eller åtminstone går sönder.
Vad i hela mitt liv vet ni om oss egentligen? Det är synd att ni dissar henne som inte bara spelat i följande sporter men även alltid varit bland de allra bästa; Fotboll, basket, innebandy, handboll, tennis samt volleyboll.
    Hon är både snabb och har sinnessjukt bra bollsinne. Det är som att styrketräna och ta den lättaste vikten.. det ger fan inget resultat jävel! vilket misstag, om ni senare kommer på hur dumt det var så kan jag be att få informera om att vederbörande inte är intresserad att delta överhuvudtaget.

Alla som känner sig träffade får mer än gärna ta åt er.
Jag struntar fullständigt i denna hierarki och oerhörda diktaktur.
Fortsätt såhär ni, vi ser väll vilka som är mest omtyckta och får det bäst i slutänden.

Tilägg: jag tror inte heller att ni förstår hur viktigt detta var för vederbörande som var redo att sälla sig.

Tillägg2: Argumentet om att det måste vara vältränade eftersom att det är sjukt jobbigt att springa i sand är så oerhört löjligt, vederbörande har spelat och precis igen börjat träna beachvolley, denne om någon är bra på att springa i sand. Jag får något fel på riktigt.

Sjung om studentens lyckliga dar!!
blablablabla
När vi knyta förbund i den lund - vi har inte och kommer aldrig knyta några förbund.

PUSS!




everybodys lesson.

Folk verkar sprida bloggadressen, för jag är rätt så säker på att jag inte gett den till sådär många unika besökare. Roligt. Även nöjd över att min nya blogg idag hade mer besökare än den gamla, dvs så har de flesta gått över till den nya helt och hållet. Hur som haver får ni jätte gärna fortsätta sprida den till människor ni känner och sådär, försök att sålla ut "ondisar" som jag kallade dom i min gamla blogg, behöver inte mer sådant, finner det helt obefogat och anser mig inte ha förtjänat ett sådant beteende. Så jag tror och hoppas verkligen på förbättring i denna blogg och om inte annat så får folk helt enkelt nöja sig med att jag beter mig som vilken student som helst när jag inte har Sophie och som vilken mamma som helst när jag har henne. Nu saknar jag henne igen av att tänka så här mycket på henne.

Hur som helst så är det sovdags nu, lektion 08.00 imorgon med diskussion om könsperspektivet, om jag finner tid efter skolan då jag även tänkt vila för att orka med alla bravader så ska jag skriva om vad vi kommit fram till. Det kan bli intressant, kan annars garantera att det kommer inom en snar  framtid. Well detta vart väll den nattliga updaten. Ligger sjukt obekvämt nu så jag ska slå på "sova" playlisten på spotify och lägga mig ner på min kudde och hålla om min andra kudden som nu för tiden har fått assistera som man.


Jag vet att du har det bra hos pappa gullnos.
Och Johan, tack för att du blivit en så bra pappa.
Jag visste hela tiden att det fanns där i dig.
Krävdes bara lite saknad och självinsikt.
Eloge!



You are my sacred sanctuary.

Sophie, det finns så oerhört mycket jag skulle vilja säga till dig om du var här nu med mig.

Följande är en hyllning till världens finaste dotter, det största och bästa man kan föreställa sig.
Varje morgon slår hennes skönhet mig i ansiktet och jag inser med ens att jag måste skydda henne mot världen, mot all grymhet, nederlag och förvirring, men samtidigt vill jag visa henne allt vackert som finns att upptäcka, förväntningarna och kärleken. Jag vill vägleda henne rätt, jag vill göra henne trygg i sig själv så att hon vet att hon bara behöver vara Sophie.
     För från första gången jag la mina ögon på henne har jag vetat att hennes existens är stor, att det är just Hon som kommit, just hon som finns i mitt liv. Hon kunde lika gärna varit någon annan och det är det som är så himla unikt. Jag vill tacka dig för att du gång på gång med ditt vackra leende väcker mig till liv.
     Jag vill säga att ditt skratt utan tvekan skulle kunna få mig att gråta av lycka och att ditt gråt får min värld att skälva av förtvivling. Vad vore JAG utan DIG? jag vore som alla andra, utan det största i livet. Tänk vad få förunnat att få en prinsessa! En prinsessa så vacker och fin som dig! Och idag läste jag igenom allt jag skrivit till dig, om dig och för dig. och gosh, det finns inga mer ord att använda mer än - Jag Älskar Dig.

Jag saknar dig när du saknas mig och jag lovar att du är i mina tankar näst intill hela dagarna.
För mig är alltid heligt och det är alltid du och jag. Vart du än är och vart jag än står, så håller jag alltid din hand i min och smeker lätt din kind, för jag älskar dig ditt lilla monster och vill dig det bästa i världen och vi kommer att klara det här.
     Jag vill ge dig det bästa i världen. För mig är heligt alltid. Och du är alltid helig för mig. Jag minns den dagen som igår, den dagen du förgyllde mitt liv.
Bilden av dig den första sekundens anblick sitter alltid fast på min näthinna, där vill jag att den etsar sig fast för jag tänker aldrig glömma dagen du kom, dagen du räddade allt. Och min hud minns ännu värmen du gav och doften du tillförde.     Den stora känslan av att få hålla sitt barn. Den stora känslan av att veta att nu har Jag en mening, nu behövs jag. Jag visste inte hur stort det var förrän du såg på mig och in i mig. din blick genomskar allt, rummet tystnade och avgav ingenting. Det var bara du och jag det ögonblicket.
     För mig är alltid heligt och ögonblicket finns för alltid i min själ. Gumman, jag kan skriva i flera timmar, för orden om dig tar aldrig slut. Jag kan bara upprepa - JAG ÄLSKAR DIG.
Du är allt, allt, allt flera gånger om.
För mig är Du helig. Och Du är för evigt i mitt hjärta!


Jajjamensan - vi är från Norrland!


Den som påstår att min dotter inte är lycklig med mig, kan ta sig självi rumpan!


Viva la Swezia! Jag var rätt nära ändå! 4-1 tippade jag.
Helt fantastiskt underbart! trevligt hade vi också här hemma. Tack för sällskapet snyggos!

"mycket hellre tjocka killar än skelett-killar"
S - vi är sjukt överrens nu.

Jag hörde även rykten om volleyboll @ smitingen imorgon. Happyface!

Förövrigt så vann Sverige med 3-1, så nog fan var jag nära ändå!

invitations

Nu fylls hemmet med härlig närvaro! För nu är det dags för hockey at my place.
Det ska bli roligt med sällskap, godis och cola samt en väldigt spännande match!
Tippar rätt ibland och jag skulle tippa på 4-1 (I sveriges favör såklart) men har ju fel då och då.

En söt Helene ringde nyss och gav mig ännu en muntlig inbjudan till middag, bowling samt fest på lördag, jag är sjukt peppad. Men tydligen är snygga kläder nästan ett krav samt alkohol. WHAT TO FUCKING DO?! Nämen, jag har nästan bara fina kläder, enligt mig själv. Men ska förvisso till Sundsvall på dagen så kanske kan införskaffa mig något nytt och ännu snyggare, kanske något som döljer Hjalmar!

INGE TID MER - hockey.
skriver senare, gott folk!


Times strips youth from over bodies

"Vegetarianiskt"

Många har synen på studenten som något man längtar till mer än något annat man upplevt i sitt liv. Det kan uppenbarligen aldrig bli så för mig, men det var inte jag tänkt prata om utan allt runtomkring. Skolan, vad händer sedan? Vi går ut och möter arbetslösheten. Vad kommer vi att syssla med?
     Tänk er vilket privilegium att varje dag få vakna och gå till en plats där du inte bara har väldigt många av dina vänner utan även där mat serveras och där du mest bara kan slappna av och lyssna på vad andra individer säger. Nu påstår inte jag att detta är det roligaste man kan göra, men tänk er själva vad som händer när vi kommer ut i arbetsliv, då är det hela dagar som gäller, med kanske en rast samt lunch. Visst kommer du att skaffa dig kamrater på din arbetsplats, men absolut inte på samma sätt. Så det är med bitterljuv smak i munnen som jag kommer att börja dricka champangen i stadsparken den 11/6 2009. Jag vet verkligen vilket privilegium det är att få ha någonstans att vara på dagarna, jag uppskattar verkligen sällskapet och allt omrking liggande.
    Jag ska förvisso fortsätta studera efter studenten, men alla mina vänner kommer inte att vara där. De som förgyller min vardag kommer att vara som bortblåsta, på andra platser, i andra skeenden i sina liv. Jag önskar att vi inte tappar kontakten allihopa. Jag hoppas att vi fortsätter som vi gjort. Kanske finner mer lust att träffas på kvällarna efter jobbet eller studerandet. Det är inte lätt att vara ung i det här samhället. Vi går ut på trappen, känner friheten. Vi tar våra sista steg nerför entren vi gått igenom i tre år. Vi tar de sista stegen ifrån tryggheten, ner för att möta för släkt men även så möter vi motvilligt arbetslösheten och ovisheten om vad som komma skall.

Jag har inga planer, jag vet ingenting. Vad kommer att hända när jag studerat klart på Härnösands gymnasium? Vart  tänker jag ta vägen och vart tar alla mina vänner vägen? Skiljs vi åt för alltid? Vilka flyttar och vilka stannar kvar? Kommer ni att skratta åt mina misstag såsom jag skrattar åt era? Kommer vi  att sitta med våra särskrivningar och felsägningar på ålderdomens höst?

Vi lever nu, så låt oss leva! SJUNG OM STUDENTENS LYCKLIGA DAR!


Alexandra Nilsson
Härnösands gymnasium
Ekonomi
Avgångsår:  2009



Take A look behind the scenes!

"Det sägs att de rätta alltid finns under näsan på en"
- well, jag kan faktiskt inte se under min näsa, så det kanske är det som är problemet.

Jag och M kom fram till att man kanske borde ha en mindre näsa alternativt större ögon eller mer utstående. Det hela slutade med att vi kom överrens om att det nog var bäst med en mindre näsa för annars ser man nog ut som en hårlös perserkatt. Hur som haver så har jag funderat på detta mycket och väl, jag vill inte vara den som är den, men jag har faktiskt rätt så många valmöjligheter gällande det där med att kanske hitta den rätta. Men varje gång jag tycker att jag väljer rätt så verkar det ändå sluta i totalt mayhem.
    Vilket absolut inte är grundtanken. Min tanke var att kanske någon gång få hitta någon som vill vara i min lägenhet med mig, fylla ut den från ensamheten, ge mig närhet och hålla om mig när det är kallt eller bara för att den älskar mig. Grundtanken var att ha någon att komma hem till. Någon som vill umgås med mig, som känner att den kan dela allt med mig, vara min bästa vän och samtidigt min älskare. Det låter kanske inte allt för svårt, jag tycker att människor går och para ihop sig lite nu och då. Men vart är alla män för mig? Jag har inga höga krav, nästan inga krav alls. Men det tycks alltid uppstå problem med dom jag faktiskt väljer, jag måste nog titta närmare, försöka se där under näsan istället för att blicka så långt ifrån mig själv som det bara går.

Ack så många gånger som jag trott att jag gjort rätt val men snopet insett mina misstag om än motvilligt. Speciellt med en person, snälla du, jag trodde verkligen på oss, jag trodde att vi var kompatibla, eller rättare sagt så vet jag att vi är det. Jag vet även att du vill och kan, men tiden saknas uppenbarligen. Tänk att allt ska medföra sådana fruktansvärda komplikationer, ingen är perfekt, inte jag, inte du, inte någon av er karlar och/eller kvinnor.
    Jag kan bara sitta här, vandra på samma vägar som alltid, ta samma steg, se åt samma håll. Erhålla samma besvikelse och missnöje. Se på livet som det underbaraste som finns men även som det jobbigaste och ensammaste.
Jag vet inte vad jag säger nu egentligen, jag vet ingenting om er, jag kan alltid bara utgå ifrån mina egna erfarenheter. Men jag hoppas att jag fångar någon till slut, jag är ung ännu, det finns tid. Men det är nu jag känner mig övergiven, det är nu jag känner tomheten i mitt hem, det är nu jag känner att jag saknar något. Men samtidigt njuter jag av mitt singelliv, det tänker jag inte förneka. Det är blandade känslor detta.


Tur att jag har;
Sophie som räddar mig från ensamheten varannan vecka.
....mina kompisar som får mig ut ur lägenheten på veckorna.
... en underbar familj som stöttar mig igenom allt.
... skolan i nån månad till som sysselsätter mig
.... en dator och en telefon som socialiserar mig.


Funderar förresten på att köpa radhus! ;D


just like a saturday night

- Hej, förlåt att jag stör igen men visste du att....

Jag älskar Spotify, men ibland blir det bara för mycket.


Varje gång vi skiljs önskar jag
Att vi kunde ha en till kyss.
Ett till ögonblick av förälskelse.
Min värld snurrar när du ser på mig.
Jag är lycklig som har dig.
Men varje gång vi skiljs
Önskar jag mig ett till ögonblick
Vid din sida.
Ännu en sekund av obegriplig lycka.
Ett endaste ögonblick till med dig,
Skulle göra mig, finare och väsentligare.
För du, Du är allt.



Förövrigt så övertalade annie mig att låta håret självtorka idag för att hon var så oerhört nyfiken på hur det ser ut "naturligt" Så gott folk, här följer bild på mitt stora hårfenomen - vågorna. Notera förresten att man inte ser att jag har tandställning på denna bild (Happyface)



Jag ska citera orsaken till dagens största och bästa skratt:
(lite internt och man måste nog veta bakgrunden, man ganska roligt för utomstående också!)

B:
kl. 17:33 den 6 maj
Vi är bara två kompisar som tycker samma sak :D
men felet är följande:
1. dom pratar oavbutet utan att någon förstår...
2. kan inte köra bil
3. alldeles för känslosam
4. kan inte tänka rationellt...
5. bråkar om småsaker
6. vägrar erkänna när dom har fel
7. måste gå på muggen var 15e minut

Ungefär som jag en lördagskväll ;)



Crazy findings

Jag sitter här hos A och umgås med henne och en till galning. Just nu är jag mest förvirrad med nyfärgat hår och två galningar som sagt som sitter och spelar in fula videos med As kamera. A vill se hur mitt riktiga hår ser ut, dvs hur det är när jag inte fönat eller plattat det, just nu är det väldigt vågigt, jag ska fota och lägga in en bild senare.

Förresten så ska man inte riktigt lita på Lindex, jag stod och kollade på mascara med tjejerna och öppnade en, märkte ganska snart att den var helt tom, så snäll som jag är så går jag till kassan och påpekar detta så att ingen stackars tjej ska komma hem med en helt tom mascara. Så medmänniska poäng till mig en dag som denna.

Det finns människor som jag helt enkelt inte förstår mig på, jag blir så fruktansvärt less. Kan du inte bara komma och umgås någon gång innan jag svälter ihjäl.
    Tydligt så får man inte göra mackor idag utan att bli terroriserad, vart störd två gånger under mitt fixande. En gång av en trevlig man som undrade om jag skulle med och cruisa på lördag, så snällt att du tänkt på mig. Jag vet dock inte om det är så himla lämpligt, av diverse anledningar och sedan av min söta mamma som ville komma förbi med en påse bullar. Jag tror att jag föredrar samtal nr två om jag verkligen måste välja! Cruising låter ju dock inte helt åt helvete fel men dock så ska jag fira Helenes födelsedag och det mina vänner ska bli fruktansvärt roligt, med lite bowling, singstar och guitar hero! Jag längtar oerhört mycket. Känner mig verkligen peppad inför detta.


Ja, jag är beroende av proviva, pucko & tonfisk.
Tänker inte fota min middag idag!

Köpte även kläder, inte bara till Sophie utan till mig själv, på barnavdelningen idag.


Kommer garanterat att komma ett seriösare inlägg ikväll.


thank you bby!

Jag ska nu sammafatta Es fina komplimanger till mig som jag erhöll under kvällens sista minuter.

Jag vet hur du gör med din speciella blinkning.
Du har verkligen en egen teknik, filurarn!
Du håller glaset och står på ett speciellt sätt, verkar otroligt intresserad av dom du pratar med.
Charmarn, och du är verkligen sådan till sättet, så länge jag känt dig iallafall.
Nu ska jag prova den tekniken!



Det gott folk, var det sötaste idag tror jag bestämt.
Tydligen är jag omedvetet charmerande.
Det var när jag satt i bilen förra veckan
och pratade med J, kommer inte ihåg om vad.
Men han sa "ja det är pga den där blinkningen du gör"
Jag såg förundrat på honom och förstod ingenting.
Vi fortsatte prata.
Där var den igen!
Då kände jag vad jag gjorde.

Jag tänker inte avslöja vad eftersom det är den som tydligen fungerat på killarna jag pratat med och sådär.
Även den som E ska prova sig på i helgen. Jag är glad att jag kan vara till hjälp och omedvetet stå till tjänst med raggningstips. Även roligt att höra om sig själv från andra. Hur de uppfattar en och att de iakttagigt mitt kroppsspråk.
Visst visste väll jag att jag var lite charmig annars skulle det inte gått så bra som det gått för mig. Men ändå inte! Väldigt roligt iallafall, det tackar och bockar jag för!



I love you bby! <3

NU ÄR JAG HUNGRIG MEN KLOCKAN ÄR ALLDELES FÖR MYCKET FÖR ATT ÄTA!



No presence!

"Alexandra, vad känner du om det här? vad tänker du då?"

Ska det bli den stående frågan till mig nu hädanefter? man kan uppenbarligen börja att fundera. Hela sessionen idag var som en vidare skeppning till den där gruppen jag inte tänker gå i. Nä jag förstår mig inte på sjukvården. Har aldrig riktigt haft mycket för dom. De har som aldrig förstått mig och mina problem och kommer garanterat aldrig att göra det, dels för att de inte riktigt förstår hur jag känner och dels för att jag inte riktigt kan öppna upp mig helt.  HELVETE vad jag bara vill skrika ut allt som hänt så att någon ska förstå. Men idag tog jag mig i kragen, jag låg i soffan och var halv apatisk, då jag verkligen sa till mig själv; vad fan håller du på med? Du har kompisar som är hos A nu. För gud skull, skärp dig. Gå upp och klä på dig och gå dit.
Väldigt motvilligt tog jag mig till A och hade riktigt trevligt. Det är nog det här med att jag bor ensam i en stor och tom lägenhet som gör att jag blir ännu mer nere än vad jag behöver vara, inga ljud, ingen närvaro. Bara ensamhet. Min hjärna analyserar alldeles för mycket, jag önskar att min själ kunde sluta vara uppriven och slita sig lös från demonerna. Men de hänger sig fast som små parasiter.


Om du var närmre
om jag kunde höra ditt hjärta slå.
Om allt i mig släppte
och du såg in i mina ögon,
så skulle jag veta,
så skulle jag känna dig.
Din underbara doft,
skulle skälva mig.


Jag är less på att dölja allt, jag är less på att jag är oförmögen att hata. Jag är trött på att i min ensamhet inte veta vart jag ska ta vägen, inte kunna hindra mig själv från att gå under. Så fruktansvärt matt av att inte ha något. Tråkigt att behöva komma hem till en helt tom lägenhet och känna att man helst av allt skulle vilja ha sällskap.
Allt jag brukar vara, allt jag brukade stå för är som bortblåst, som om det aldrig existerade. Det som gjorde livet värt att leva, som om det aldrig fanns. Jag har bara Sophie kvar som håller mig över ytan. Bara hon som kan ge mig den kärleken som tillåter mig att fortsätta andas. Det är hennes leenden som värmer min själ så pass mycket att jag skulle kunna ge henne allt i gengäld. Vad skulle jag ta mig till utan dig mitt vackra barn? När du är borta önskar jag att jag kunde få krama dig igen, erhålla en till puss eller höra ett till ord ur din lilla mun. Önskar att jag kunde få ge dig något gott att äta, något att skratta åt. Men veckorna utan dig är så tomma, blanka.


I will take it with me.

Det är så roligt att gå in på den gamla bloggadressen och se alla som vill ha den nya och ger mig så fina komplimanger. Ibland undrar jag vart ni var när alla var så elaka mot mig? Ni gömde er visst litegranna. Men det gör inget för det är jätte roligt att ni fortfarande är intresserade och tycker att jag skriver bra. Personligen så tycker jag att jag tappade glöden av både en och två anledningar som vi låter vara osagda. Men jag gör så gott jag kan.

Idag vart det jag som blev den hatiska i klassen, jag ber om ursäkt, jag försökte verkligen att skriva något bra om den där texten men det gick verkligen inte och jag står för att jag vart bitchen idag. Skönt iallafall att folk höll med mig om att det var dumt som fan att avslöja slutet. Jag tänker inte skriva mer än så. Kan beror lite på att jag var på halvdåligt humör igår med. Eller så var den helt enkelt bara sjukt dålig. Det är ju som man vill med det.

Jag lovade igår att jag skulle publicera bilder på mitt älskade kök, så här kommer dom:



Fina knivar är bra att ha!


Sådär ja, så om jag flyttar tar jag med mig hela detta rum, jag tror att det blir bäst så.
Stor eloge till den inte bara bästa men även coolaste KaklArn!

Det har varit en sån där dag då man vet att man borde uppskatta allt man har men ändå på något förunderligt vis inte kan. Jag vet allt bra jag har, jag är fullt medveten om att jag brode glädjas ofantligt mycket varje dag, men på något sätt så tar det emot och jag vill inte känna så. Vill verkligen älska allt men jag är inte tillfreds nu.
Inte i min ensamhet ivf, när jag är med mina vänner mår jag alltid bra, jag tror att det saknas något i mitt liv. Ett hål som är svårt att fylla, en tomhet som jag inte kan göra något åt just nu. Jag önskar att det varit annorlunda.
Men det senaste halvåret har jag bara haft otur gällande den utfyllnaden, jag vet inte riktigt vad jag gör fel.


confessions with crying shame.

Idag kom det jag inte vågat säga ut i luften. Allt tog en helt annan vändning. Det var som denne sa; nu fick jag ett helt annat perspektiv, jag förstår dig bättre nu, det är inte konstigt att du är rädd och instängd i dig själv, du måste jobba på dig själv, stärka dig själv. Komma underfund med hur du ska våga gå vidare, våga acceptera attt det har hänt men även förhindra att det händer igen.
    Jag vet inte riktigt, jag är ganska stark i mig själv, men det är klart att det brister ibland, att det då och då känns orättvist att jag vid min ringa ålder ska ha genomgått något sådant. Måste även förstå att det jag anser vara mitt misstag, gjorts av många andra också, som suttit och sitter i samma båt. Manipulerad; är en bra sammanfattning på den tiden.
Jag måste förstå att jag är fri nu men att det kommer att påverka mig så ofantligt mycket i resten av mitt liv, men jag måste lära mig att använda det till min fördel, ta del av erfarenheten. Verkligen se till att inte sätta mig där igen, det är nog därför jag har sådana problem med att lite på "er". Jag försöker verkligen att inte dra alla över en kam, då det egentligen inte riktigt är min grej. Jag vill inte tycka synd om mig själv och gör nog inte riktigt det heller. Men jag dumförklarar mig själv väldigt ofta för att jag inte tog mig ur och bort tidigare. Det finns inte mycket mer att säga, nu kommer allt att rinna ut i sanden, det säger väll sig självt att jag inte kommer att ta kontakt med dom där.


Fysiska sår läker innan psykiska.


Alla bilder, alla scener, som om och om igen spelas upp i mitt huvud. blickarna, rädslan, tankarna, agerandet. Gud, ibland vill jag bara spola tillbaka tiden en aning och "gör om, gör rätt", men jag vet att det är omöjligt.
Jag kan bara lova mig själv att inte sätta mig i samma sits igen. För min egen och för Sophies skull.




Så oerhört med gåshud, ryser. sinnessjukt.

Vad vet jag om livet?

- Hej jag heter Alexandra och jag....  (nej tack)



TACK! tack, tack! :)

Jag fick nyss både tårar i ögonen och ett leende större än mig själv!
Du ska veta att jag trivs så oerhört bra i ditt sällskap också så att det nästan är och känns lite läskigt.
Vi är helt crazy och hur bra är inte det? Du tar verkligen fram det galna i mig.
Och jag känner att jag kan vara mig själv med dig och det är så viktigt.
kan nog säga att du sett saker PÅ mig som inte många andra gjort.
Iallafall inte på det sättet. Men det är också okej.
Förövrigt så var det alla gånger värt att offra min rumpa
för dig i hela fem timmar i torsdags. (detta kan lätt misstolkas, så gör inte det)
Det var även värt att sympati frysa med dig den kvällen.
jag fryser gärna för din skull, jag får gärna ligg och sittsår för din skull.
Jag upplever gärna mer galenskaper med dig, för jag diggar dig.
Så ofantligt mycket. Du är en av de bästa jag haft med att göra.
Och din öppenhet och galenskap förgyller mina dagar.

Tack själv snygging!
PUSS!


night

Att man kan bli så slut av att städa trodde jag aldrig. Det är så ansträngande att hoppa upp och ner och fram och tillbaka att man blir helt varm och slut i hela kroppen. Kan förvisso beror lite på att jag är förkyld. Men fint som inni norden vart det till slut. Jag verkligen känner nu hur ointelligent jag låter, orkar verkligen inte skriva egentligen, så det får bli kort, kort.


Jag har bestämt att jag ska sluta med internskämt och dylikt i bloggen då det bara misstolkas hit och dit.

Kickande av fotboll i veckan tror jag bestämt! jag längtar så sjukt mycket till det.



SLÄNGER in en dikt! KAPOFF!


Jag skulle kunna hålla dig i timmar
känna din kropp emot min, känna din beröring.
Din hand glider över min kropp så kärleksfullt.

Jag skulle kunna livnära mig på din röst
åh som änglamusik för mina öron.
Den hörs så vackert när den viskar åt mig.

Dina läppar får mig att sväva när de nuddar mina.
åh en vackrare sak än att få kyssa dem existerar ej.
De trycks mot mina så ömt.

Jag skulle kunna bo i dina ögon de underbaraste av alla sken
De glittrar så vackert när de ser in i mina.

allt jag hör när du är borta är din sköna stämma
allt jag ser är dina vackra tindrande ögon
allt jag känner är dina läppar mot mina.

För jag dör utan din beröring,
jag svälter utan din röst,
jag torkar ut utan dina läppar,
jag fryser ihjäl utan dina ögon.

Utan dig är jag inget.


©Sveaalexandra


Åt förresten middag för en mästare idag! :



Ja, B, det är tonfisk under osten...


say WHAT?!

M: Vad har du för strumpor på dig?
A: ursäkta, va? vanliga?
M: Kan du beskriva dom mer detaljerat? ;)
A: umm. de är vita?
M: Vad skulle du säga om jag kittlade dig under fötterna? ;P
A: jag skulle inte säga något, jag skulle sparka dig.
M: Ahaa... vad säger du om jag säger att jag tänder på att kittla tjejer under fötterna?
A: (tystnad) HAHAHAHAHHHHAH!

(urdrag ur konversation)

Dagens stora lärdom: Prata inte med folk som tänder på att kittla tjejer under fötterna.
Speciellt inte när du själv avskyr fötter!


money, money, money.

Vill någon ge mig 2772 kr i månaden?

Om det finns någon snäll sate där ute som vill göra det (då det är mellanskillnaden i jämförelse med min nuvarande hyra) i ett halvår innan jag kan börja jobba så vore det jätte snällt. Då skulle jag sälja min lägenhet omedelbart och köpa denna:

http://www.blocket.se/vi/21095273.htm?ca=4_s

tillägg: Och bara därför så försvann annonsen.. tråkigt. fint radhus ivf!


Den skulle vara så oerhört perfekt för mig och Sophie. Bra med rum och en gård att leka på utan risk att barnet springer ut på vägen eller ramlar och slår sig på asfalten. Jag skulle vilja börja om på nytt, utan att påminnas av det förflutna, det bokstavligen sitter i väggarna här hemma. Ibland när jag går in i köket får jag en obehaglig känsla av att han ska stå där. Gör riktigt ont i magen. Fan, jag älskar min lägenhet, den är så himla fin. Jag kanske kan ta med mig köket till nästa place? Eller... det kanske man inte får?

Tänk om jag hade en man, eller kanske det räcker med ett jobb?



Ikväll tänkte jag kanske dela med mig av bilder på lägenheten.
Vi får se om jag orkar det.




friend with benefits!

Trots regnet som faller utanför mitt fönster känner jag mig nöjd med vardagen. Det känns som att allt går min väg just nu. Trots att jag helst glömmer allt som hänt så måste jag fan anamma det. Det är det som får mig att uppskatta min nuvarande vardag. Tänk att ha det sådär igen? Icke picke, säger jag bara. Lever verkligen mitt liv just nu. Får nya bekantskaper, något som jag älskar. Lära känna nya människor ligger högt på min lista. Känns skönt att veta att det inte finns någon press, det känns skönt att ta allting lugnt, i min takt. Känna mig bekväm. Jag känner mig bekväm med dig, men du verkar uppenbarligen ha andra avsikter, eller jag ska inte säga något, för jag vet ingenting om det där. Det är bara känslan jag får. Förstår mig verkligen inte på dig ibland, trots att jag jätte gärna skulle vilja göra det. Det är som att försöka att läsa en bok i blindskrift utan att veta hur man går tillväga och vad alla tecken betyder. Näst intill omöjligt dvs!

Friend with benefits

Idag saknar jag sophie, fast bara lite än så länge, jag lämnade henne på dagis imorse, fick en stor kram och sa åt henne att ha roligt med pappa och farmor nu. Hon sa "aaa" och följt av en till kram. Ibland så känns det så oerhört jobbigt att behöva lämna henne där och veta att det är pappas tur att hämta. Det är lite blandat med känslor, måste medge som de flesta andra mammor att det är ganska skönt att ha egna veckor också. Speciellt för mig med allt plugg och sådär. Behöver verkligen vila upp mig ibland och det blir ju ett ypperligt tillfälle när lillan är hos sin pappa.

Jag ska även erkänna att jag var sjukt peppad för studentfesten på torsdag, rock/punk tema. HADE VARIT otroligt nice. men nej, de ringde för sent så Gennys ville inte ställa upp. Så den vart inställd! Dagen vart helt förstörd. Var verkigen peppad på att klä ut mig så mycket som man inte vågar/vill/kan på vardagar. Jag är ju som tidigare nämnt rocker enda in i själen. Har varit gothare några år. Ni får nog se en bild på det någon gång. Jag saknare lite ibland. Nu klär jag mig lite hur som helst. Dock helst och oftast lite rockigt och om inte så kompenserar mitt hår för det.



Tell me, where did you get your body from?



satisfaction not guaranteed!

Det är annorlunda, en annan värld.
en värld som griper tag i oss och förblindar.
Jag hoppar av båten, sjunker till botten,
där finner jag luften jag aldrig fick.
Luften du förträngde mig.
Vi lever annorlunda, på varsitt håll,
men tillsammans, det kan vara därför vi älskar så starkt.
För skillnaderna.
Vi är tillsammans, olika jämnlikar som väntar och hoppas
på vad de vill ha.
Du finns, som en ängel.
Bakom enformigheten, som en sol, en måne.
Bakom den finns bara du, min kära.
Framtiden, spännande kittlar den oss.
Vi vet vad vi vill, vart vi ska komma.
För kärleken, den rätta, den dör aldrig
trots dispyten och oensenheten.
Den finns alltid kvar i djupet, där jag är med luften.
©Sveaalexandra



Herregud! jag sitter och tittar igenom min bilddagbok och ser en bild från början på december. Där har jag citerat min käre far på detta vis; Vi är tre som sitter runt bordet som tänkte på dig när Sara sjöng 'Starkare'. Naturligtvis är jag dum nog att slå på den låten. Fick extremt med gåshud och känner att den verkligen symboliserar den tiden. Mina ögon tårades ofantligt mycket och jag kände den där oron som jag hade då. Jag kände sorgen igen, såg mig själv sitta där. Höra dom orden. Känner mig sviken och övergiven. Här sitter jag i lägenheten, där vi delat så mycket.
Jag har försökt att modifiera den. Göra den till min egen. Men på något vis är du alltid kvar. Men jag försöker verkligen att vara starkare. För jag vet att det här är det bästa. Men liksom förbannat så kan jag inte låta bli att tänka på det ibland. Vi hade alt, vi hade livet. Vi hade så mycket och det känns som att allt raserades på en millisekund. Det är inte mycket värt helt enkelt. Jag har gått vidare, men detta kommer på något vis att påverka mig resten av mitt liv.
För det var den hittills värsta och bästa tiden i mitt liv. Allt bara snurrar, jag vågar nog aldrig älska någon så djupt igen, jag är rädd. Så oerhört rädd att misslyckas igen, vill inte göra om samma misstag. Vill vara starkare än så. Jag tänker inte kämpa mer för att hålla huvudet ovanför vattnet, för att hålla något som inte fungerar levande. Den som vill ha något, den kämpar för det. Jag tänker inte springa och söka uppskattning. Jag kommer att  få den ändå, när tiden är rätt och med rätt person. Det vet jag. Jag står här och väntar, väntar på någon som kämpar för mig. Som vill ge mig av sig själv.
Jag väntar.



Du brände dina broar när du sa det där
Som fick mig att förstå vem du egentligen är
Jag vet du bär en mask som du tror ingen ser
Och när du försöker le så ser vi den bara mer

Men du får stå kvar
För jag går nu
Ja, jag går nu

Och jag är starkare än du
Ja, jag är starkare än du
Jag är så mycket starkare än du
Det har jag lärt mig nu

Du har sårat mig mera än du tycks förstå
Men ett öga för ett öga, ja det heter väl så
Och du som tror på karma, och kallar dig lärd
Borde veta att i nästa liv blir du ingenting värd



it's missunderstood

Det var härligt att logga in på den gamla adressen idag (som jag återställt men utan gamla inlägg för att läsare ska kunna få min nya adress) och se att så många frågat om de kan få den nya bloggen. Givetvis ger jag den bara till personer jag tycker verkar vara 'goda' och utan så fruktansvärt med fördomar, för att få adressen blir man tvungen att ge mailadress eller bloggadress så på så vis kan jag sortera bort de jag tror bara för med sig en massa skit. Skönt att det faktiskt var folk som följde den och tyckte om på sättet jag skrev och som fortfarande gärna vill fortsätta följa mitt bloggande. Det uppskattades verkligen.
Jag känner mig förnöjd idag, förnöjd men oerhört trött. Sådär så att jag egentligen inte orkar något men vet att jag måste städa i badrummet. För det är skitigt som fan efter att de varit och fixat avloppet, golvet ser ut som fan och det luktar fortfarande bajs eller dylikt. Går knappt att befinna sig där inne, därför ser jag inte riktigt fram emot det.

Jag ber om ursäkt om någon misstolkat något tidigare inlägg (ja känn dig träffad). Jag kan nästan garantera att det är en misstolkning, alla gånger. Det är verkligen inte så att jag gått och 'fixat' för mig redan. Jag är inte riktigt en sån person. Och jag är faktiskt ledsen att saker har gått som de gått men det är inget jag kan påverka. Jag önskar att det vore så mycket annorlunda, men det känns så konstigt och jag blir så fruktansvärt förvirrad av allt detta. Vissa måste helt enkelt lära sig att visa uppskattning. Det verkar som att de flesta i min krets just nu har exakt samma problem. Jag säger samma saker till dom och de säger samma saker till mig som jag gör till dom, men ingen tycks kunna anamma det. Utan vi kör vidare i våran galenskap och gör som mest ingenting utav någonting. Det är så dumt så att det blir pinsamt. Hur kan jag gå och säga åt mina kompisar vad de borde göra, när jag sitter i samma båt själv utan att agera efter mina egna teorier. Det är löjligt. Jag om någon borde veta bättre och det vet jag själv. Men ibland vill inte hjärnan agera utan att fråga hjärtat om råd först. Det är nog där allt går åt fanders.
Det är så jävla lätt för mig att säga vad jag ska göra, vad jag bör göra. Så sjukt jävla mycket svårare att agera efter det.




S: Har du kul i skolan sur fisk?
A: Jag är inte i skolan, har redan slutat din kloakråtta!
S: blabla. Du kan vara kloakråtta!
A: blabla. Ja! men bara om du är mögelosten jag äter ;)

S: Du är sär! OSTBÅGE!
A: blabla egentligen är jag en pirat idag så du kan ge ostbågen till min papegoja och skura golvet!
S: *censurerat*
A: vafan.. vad tror du att jag har min piratapa till? Det är hans uppgift! ;P



...

Helt ärligt så tänker jag inte ens försöka.  Vissa såkallade kompisar beter sig så oerhört opassande så jag fan vill gå och kasta ner dom i nån jävla vik eller dylikt. Jag tror på fullt allvar att jag får ett psykbryt. Personligen så har jag bestämt mig för att jag inte ska låta mig bli en sån. En sån som Ni verkar tro att Ni kan göra mig till. Men jag kan säga nu på en gång innan detta går överstyr, antingen så äre något, eller så är det inte något. Sen vad det skulle "vara" är en helt annan sak. Det kan man definera med tiden. Men jag orkar inte med sådant här småbarn beteende. Ni är gammal nog att veta bättre. Ni är gammal nog att inse att livet bär mer än bara detta leverne. Men fortsätt Ni så ses vi om 5 år och ser vem fan som har det bäst. Helt utan att bli utnyttjad och vanärad. Jag undrar egentligen vad som rör sig i eders huvud. Jag tror att jag blir galen på riktigt snart, jag vill bara göra en strejk ala treåring och bara lägga mig ner på golvet och sparka och slå med händerna. För jag blir helt seriöst inte klok på detta. Jag går i ide. Jag min vän, är ingen man leker med. Det är nog med dessa fånigheter. Jag vet vart jag har mig själv, vet på ett ungefär vart jag vill komma. Jag behöver folk runt om mig med mer vett i huvudet än såhär. Samtidigt så vill jag inte det. Jag vet fan inte vad jag vill. Det spelar ingen roll med hur många jag pratar med. Jag kommer ändå inte fram till något vettigt överhuvudtaget. Det bara gnager i skallen på mig hela jävla tiden. Speciellt här i min ensamhet. Jag ÖNSKAR att _Ni_ var här.
Jag önskar verkligen det. På alla sätt och vis.
BERÄTTA VAD FAN DET ÄR Ni VILL....

(Oh förresten, dra inga egna paralleller nu, det har redan hänt mig två gånger idag,
den person/personerna jag syftar på här kommer att få veta om det på ett eller annat sätt.
Det kan jag iallafall _garantera_. Tack på förhand!)

Tillägg: Jo, jag gillar dig. bra vänner kan man aldrig få för många av.

HJÄLP ME!

- Mät midjan
"Du vill att jag mäter där det är som smalast eller?
- eller som på vissa; som tjockast.

(Ibland har även mamma humor!)


distress

Kunskap ifrån Wikipedia - Ogillar

jag förstår _ingenting_ och det är precis så jag vill ha det just nu. Förstå vad oerhört bra sommaren kommer att bli om det fortsätter på detta vis. Helt fantastiskt. De senaste dagarna.. ojoj säger jag bara. Jag har mått så himla bra, känt mig så oerhört lyckligt lottad. Jag hoppas att denna uppåt period håller i sig och det tror jag att den gör, tack vare min dotter och mina underbara vänner.

Sophie har varit helt underbar, varit med mina kompisar och busat, spelat fotboll. Hon är verkligen en stor tillgång i mitt liv. Det är ett oerhört privilegium att ha henne hos mig. Hennes skratt, leende. När hon pratar skiner min själ. Man förstår verkligen nästan allt hon säger nu och hon är inte ett dugg blyg. Jag känner på mig att hon kommer att bli en hel cool tjej när hon blir äldre. "hoho! hardeeeey!" - bby girl. Mamma älskar dig ofantligt mycket.

Jag har visst upplevt det största i livet.
Det vackraste som finns.
Fått skapa det finaste i världen.
Ingen sa att ovillkorlig kärlek var såhär.
Ingen viskade att nu startar livet,
allt som var innan är ingenting.
oväsentligt, ett förspel.
för livet började med dig, min finaste.
Med din mjuka hy, med ditt vackra jag.
Jag började leva med dig och för dig.
För mig var du allt och mer där till.
dina mjuka händer mot min hy
dina pussar på mina läppar.

dina armar runt min hals.
när du sa 'mamma' vände allt. jag var det för dig,
som jag aldrig varit förut.
och jag lovade mig själv. att älska dig.
nu och alltid.
Mamma sviker dig aldrig.
Jag ger dig mitt liv, i gengäld får jag;
ditt skratt, din glädje, din sorg, ditt leende.
ditt hat, din kärlek och alltid dig själv.
©Sveaalexandra



<3

Du var allt och ingenting.
Du var vattenfall och vinter torra träd.
I solens sken såg jag charmen.
Med gullätt syn uppenbarade sig vintern som sommar.
Och bortom kylan värmde du årstiden.
Som vinden viskar bortom horisonten.
Kommer du som en bättre tid, utan förvarning.
Ditt ljus hettade min själ och närde min kropp.
När jag behövde det mest kom Du.
©Sveaalexandra





jisses

Min dotter springer just nu omkring i mina klackskor och med sin dockvagn.

Nej vadå?

Jag har INTE medvetet gjort henne till en tjej-tjej.


Nu har hon förövrigt hittat sin strumpa så vi ska gå ut och gå nu!


Jag undrar vart livet är påväg egentligen. Det kan vara svårt att säga. Jag önskar att Du var här nu. Jag saknar din öppenhet, jag saknar chips och film. Jag saknar när du försiktigt och oskyldigt stryker min hand lätt. Det är en sådan bekräftelse jag vill ha och behöver. GAH HJÄLP MIG! jag vet varken ut eller in just nu och det gör mig så oerhörd frustrerad, vad ska man behöva göra för att få veta vart man ska ta vägen i livet? Vilken väg ska jag välja? vad ska jag göra? vart ska jag ta vägen? jisses.


mentalt

Imorgon ska jag börja springa igen, äntligen få känna den härliga asfalten under skorna. En sådan underbar känsla. Jag springer egentligen bara för att rensa hjärnan lite, få ur lite ilska och frustration ur systemet. Jag önskar fortfarande innerligt att jag hade någon beachvolley partner i år. Men jag antar att jag får dra ihop ett gäng kompisar och bara lira lite på skoj! För ack vad jag saknar det, helt ofantligt mycket.

Nu ska jag och Sophie som sagt gå ut och gå lite, men först lite lek på gården tror jag bestämt! åh vad oerhört mycket jag älskar min lilla tjej. Jag vill så jätte gärna förklara det för henne. Kommer nog publicera väldigt många dikter som jag skrivit i hennes ära här i bloggen, i ett försök att förklara hur mycket hon betyder för mig. Min älskade lilla prinsessa!


Tänk att du växt och frodats i mig?
Att du är skapad av mig och ur mig.
Av mitt kött och av mitt blod,
Av min näring och av min kärlek.
Tänk att du växt under mitt hjärta
Och i det.
Jag väntade visst hundra år på att få
Känna din varma hud och
Höra din sköna stämma.
Tänk att du varit så nära, men så långt borta.
Du fanns i mig och nu håller jag din hand.
Tänk att du växt och frodats av mig.
Av min närhet och kärlek.
Tänk att du växt under mitt hjärta
Och alltid i det!

©Sveaalexandra






light

VARDE LJUS!


Jag har fått uppleva den stora lyckan av att ha fungerande lampor i alla rum.
Det har jag inte haft på över, _över_ en månad!

Man förstår inte hur underskattat det är med ljus förrän man inte har det och ska sminka sig i mörkret, duscha i mörker eller borsta tänderna i mörkret, kanske t.o.m som jag gjorde. Färgade håret i mörker.

Idag är det sista dagen med Sophie, vi ska nog gå ut och gå snart tror jag. Men vi får se vad orken säger. Men det känns som att det vore ett smart drag, behöver den där vardagliga motionen för att inte gå under psykiskt.


KÄNSLAN ÄR HELT ENORM! - tack, tack, tack.
Jag har känt mig utnyttjad alldeles för mycket och ofta, tagit för många dumma beslut och sådär, men nu känns det annorlunda, denna gång känns det bra. Du får mig att må bra i mig själv.
Allt som jag trodde skulle påverka gjorde inte det. Jag har lärt mig att den som inte förstår att jag är två, att man får en liten extra bonus, den som inte frågar om henne och är nyfiken. Den är nog ingenting att ha. _Du_ fick mig att föstå det. Att förstå hur oerhört viktigt det är att den andre bryr sig, inte bara om mig men om henne. Men jag vet inte om jag är redo för dig, eller någon annan. Jag kanske borde försöka vara själv ett tag om än motvilligt. Men vi får väll helt enkelt se hur saker och ting ter sig.


LillHjalle



Lille HJALMAR! <3
VEMS ÄR DU?!


wake up baby, it ain't easy!

Hon somnade två timmar senare än vanligt.

Tänker; bra, då vaknar hon senare, tidigast 8...

Verkligheten vart som följer;
"mamma, mamma! mammaaaaa!"
vaknar till
tittar på klockan
06.30?!
FÖRVIRRING
vägran
"mamma, mamma!"
kliver upp
slår på barnprogram
sover i soffan med dottern i famnen
vaknar till liv kl 9





Är du också sär?

SÄRSKRIVNING!


sär skrivning - en skrivning som är sär

ren korv - korv som inte är smutsig

stekt kyckling lever - den stekta kycklingen är vid liv.

skum släckare - en släckare som verkar opålitlig.

en armad bandit - en bandit med armar?

rak apparat - tur att den inte var böjd.

bäst av allt:
en brun hårig sjuk sköterska - en sköterska som inte bara är brun och hårig utan även sjuk.




"hoho hardeeey"

Jag är ute och super!

eller inte va...

Jag har suttit här hela kvällen, även infört en ny rutin i mitt nattande av Sophie, då jag insett att det inte går i långa loppet att sitta på min rumpa bredvid henne tills hon somnar, (ibland även strykandes av kind eller annan kroppsdel) inte heller går det att gå därifrån, stänga dörren och höra hennes hjärtskärande skrik efter mamma.
Nej, så nu gjorde jag en kombination, först satt jag en stund, sen gick jag ut och hon ropade att hon ville ha täcket på sig, så jag gick in och tog på henne täcket, sen sakta men säkert gick jag ut och hade dörren helt öppen, så hon hörde mig gå runt i lägenheten och hon såg mig ibland, samt att min röst när jag pratade i telefonen och dylikt lugnade henne så pass att hon somnade av det. Får prova att ha dörren halvt öppen imorgon också, önska mig lycka till.


Annie lärde idag, Sophie att säga "Hoho hardeey" (partey)       


Fick trevligt sällskap av J idag också, vi hade en mysig kväll i soffan. Vart även en del chips, dipp, cola, halvdjupa konversationer och allmänt trevligt. I like it. really like it. Jag saknar det där, önskar att jag hade någon att dela min vardag med, allt vore simplare då.

Undanber sms från jobbiga personer, det stör mig. ofantligt mycket.
Jag anser att jag visat att det inte uppskattas, men liks förbannat fortsätter det. Tack, men nej tack.

Morgondagen bringar mys med min favorit tjej, grillnings hos "momo" samt antagligen ett fixande av min elektricitet. Om den fixas så svär jag vid Gud att ge dig en andra chans. Alla gånger. Jag skulle bli så oerhört glad, tänk att ha el på toaletten? tänk att ha el i hallen? tänk att ha el i garderoben? tänk att ha el i Sophies rum?
Jag har som sagt bara el i köket och vardagsrummet. Eller ja el har jag ju i alla rum förvisso, men elen fungerar inte i lamporna. Jag är förväntansfull som en nyfödd i färd efter mammas bröst.

GRATTIS Pillo btw! det har du förtjänat efter alla dessa år av väntan.



 

Naked guy

Jag har fått den dagliga dosen av nakenhet av en random man i murbergstrakterna.

VEM i hela friden står naken där? Förvisso var han påväg att klä på sig. men ändå.

Jag har Sophie i helgen, det gör mig lycklig. Jag, Annie och Sophie var ute och gick idag, Björn o co skrämde livet ur oss när de körde förbi, inte en utan två gånger. Roligt att Sophie hyttade åt honom när han tutade och sa "hoho, hardeeey!" (partey) Som Annie förövrigt lärt hennes säga tidigare på dagen. Vi konstaterade att B vart ägd av en tvååring.
Det var efter detta då Sophie turligt nog hade somnat som vi var med om en nakenchock!
    Sophie och jag hann även med att hälsa på morfar och leka på bakgården i vårsolen, det var fruktansvärt härligt. Det är så himla skönt att ha henne och bara ta det lugnt och sitta här i soffan och äta lite chips med gotjejen. Visst hade jag även velat träffa kompisarna ikväll, men Johanna kommer hit och myser med mig när Sophie kastat in handduken för dagen.

Ute faller snö i lätt dimma.
i ringa ljus synes flingorna
dala längre och längre nedåt.
En önskan efter droppar
som sakta dryper nerför tappar av is.
En tillstymmelse av vår.
Dock skuggan av kala träd, glänsande av frost.
I lätt dimma faller snö i ringa ljus.
Ingen tillstymmelse av förår. Ungdom.

©Sveaalexandra


RSS 2.0